Vad har hänt i mitt förhållande?

[Red Badone]

Jag hoppas att någon här kanske kan ge mig lite, jag vet inte, vägledning, råd?

Jag har levt ihop med samma person i många år. Förhållandet har varit både bra och dåligt som jag tänker att det nog är i normala förhållanden.. men, hen har alltid haft väldigt starka “åsikter” om utseende, vilka vänner som är passande, mitt beteende, ja.. ni fattar.

Läst mycket nu när förhållandet inte längre håller och mitt liv rämnar på alla plan. Hen säger att jag manipulerar, att jag varit otrogen, att jag säljer mig själv och att jag är “efterbliven” , “utvecklingsstörd”.. jag har inte varit otrogen och jag blir fruktansvärt ledsen över allt detta.

 

Jag har brutit ihop, mina känslor är “spel”. Jag har varit arg, då är jag ondare än hin håle och utsätter hen för misshandel.

 

Jag har både sagt och gjort saker som jag inte är stolt över i detta hav av känslor och förvirring.

Sen från ingenstans kan hen säga att hen älskar mig, och att jag är den enda för hen, om jag reagerar tvekande så är vi dock tillbaka i bråk.

 

Är det jag som håller på att bli galen?

Jag orkar inte mer.

 

Tyvärr är det inte “bara” att lämna då det finns barn med i bilden.

 

Vad ska jag ta mig till?

<3 Det han anklagar dig för tänker jag är rena projiceringarna – för det han har i sig själv. Han gör alltså ett karaktärsmord av dig pga. sitt eget mörker och inre draman, låter det som. Att kalla sin partner för dessa epiteter är också djupt kränkande. Förstår att du blir väldigt, väldigt ledsen, fina du.

Vet inte om det stämmer på den här personen men många som är såhär “hårda” och “kontrollerande” i sina relationer brukar inte sällan vara små barn inom sig själv. De är rädda och har mindervärdeskomplex oftast.

Jag tänker att det som hänt är att han saknar självinsikt och agerar ut sina demoner på dig. Han vet förmodligen inte själv var han börjar och slutar. Sedan låter det som att han blir desperat och då säger saker som att han älskar dig. Men vem kan älska någon som man skadar så? Det är ju raka motsatsen till vad kärlek är. Kärlek är att vara rädd om. Kärlek är respekt och värdighet. Att lyfta varandra. Knappast att ömsom bryta ner, ömsom lyfta upp. Det brukar väl aldrig bli särskilt bra. Snarare tecken på komplex dysfunktion när en part inte kan vara snäll – hela vägen. Sunda personer klarar det.

Förstår att det här är jättekomplicerat och inte går att förändra över en natt, men ett första tips är att anteckna det han gör? Genom dessa anteckningar tar du gradvis tillbaka kontrollen över ditt förstånd och ser att det inte är du som är galen, det är det han som är.

Hur länge har det varit såhär pass illa – om du vill säga? <3

[Red Badone]

Tack för svar ❤️

 

Det har varit lite av och till, ganska illa i ungefär 4 månader och sista  1 1/2 månaden som det är nu.

Jag är helt slut och vad jag än gör så verkar det aldrig ta slut

 

Hen har gått igenom min mobil, rotat bland saker i hemmet och googlat mig för att hitta “bevis”, det finns inget att hitta men det beror såklart i hens värld på att jag är duktig på att “dölja spåren”.

Jag är förkrossad men min största oro är ju för mitt barn som givetvis märker allt och förstår hur man än försöker att inte låta det påverka.

Jag vet varken ut eller in ☹️

Jag tror att det är vanligt att misstänka otrohet om man har låg självkänsla och om relationen har utmaningar så som uteblivet sexliv, mindre tid tillsammans, plötsliga förändrade rutiner osv. Men bara för att man känner oro har man inte rätt att anklaga sin partner som om något hänt på riktigt. Att kalla någon för fula saker och att manipulera är inte kärlek. 0% kärlek. Det är aldrig okej.

Det låter som att din partner behöver professionell hjälp med att hantera sina tankar och känslor. Om hen är öppen för att söka hjälp finns det hopp om förhållandet. Om hen lever i förnekelse och inte inser att hens beteende är destruktivt skulle jag ge dig rådet att börja fundera över vad du har för alternativ. Kan ni t.ex ta en paus och fixa boende hos vän/familjemedlem?

Du är inte galen! Du vill ha en partner som är snäll och kärleksfull mot dig! Om man ofta blir känslomässigt dränerad och ledsen pga sin relation är något på tok!

Du är inte ensam och din situation kan förändras till det bättre<3

[Red Badone]

Inte varit inne på ett tag , tack för svar.

 

Det har inte blivit bättre, och jag har beslutat mig för att lämna relationen.

 

Tyvärr misstänker jag att det kommer bli en tuff separation och möjligtvis inte helt renhårigt från hens sida.

 

Jag är både ledsen, arg och lite apatisk på samma gång, om det låter logiskt.

Önskar så att det funnits någon annan väg men jag är fullt övertygad om att detta är enda utvägen nu, tyvärr