Hem > Forum > Relationer > PANIK!!! Olika ekonomi – ett hinder för en relation?

PANIK!!! Olika ekonomi – ett hinder för en relation?

Visar 11 inlägg - 1 till 11 (av 11 totalt)
10
  • Trådstartaren

    Jag och min partner har ungefär likadan syn på pengar och våra materiella behov är lika. Båda är sparsamma men trivs ändå med det lilla extra. Båda drömmer om ett hus… Men våra inkomster skiljer sig åt och det tär på min kille. Om jag oxå hade ett heltidsjobb skulle vi kunna uppfylla våra drömmar.Men det trista är att jag inte klarar ett heltidsjobb och har aldrig gjort det. I nuläget klarar jag inte ens deltid och siktar på att få förtidspension/sjukersättning, det är det enda realistiska pga min psykiska hälsa.  Detta är något han tar upp då och då och han tycker det är jobbigt.Han kan inte leva det liv han vill för det krävs två heltidslöner för att sånt liv. Jag vill leva så oxå men kan inte bidra tillräckligt. Han känner att han alltid kommer dra det tyngsta lasset. Att allt hänger på honom och att det är han som måste stå för det som är dyrt, som gemensam bostad och bil (som vi båda behöver i framtiden )Det gör att det blir en stor spricka i vår relation som känns omöjlig att laga.Jag undrar om någon annan varit med om en liknande situation?Är olika ekonomiska förutsättningar ett hinder för en relation? Vi bor på skilda håll och det vi delar är mat (hyfsat lika mkt var ) men han betalar mer när vi har semester.(typ 60-75% av kostnaden )och han köper lite dyrare presenter. Jag får panik för jag tror ekonomin leder till att vi snart går skilda vägar…Han mår jättedåligt av att stå tillbaka och inte kunna bo och leva som han skulle kunna göra om han träffade en  tjej med hyfsad heltidslön…

    Hej

    Jag undrar lite vad ni har för syn på ekonomi,som inte får ihop det med de inkomster ni har?

    Fastän jag lever ensam och bara har en inkomst,så har jag ändå råd att bo i eget hus,jag har tre bilar och reser en hel del.Om man låter nåt så trivialt som pengar komma i vägen för en relation,så gör man nog ett misstag.

    Jag och min partner har ungefär likadan syn på pengar och våra materiella behov är lika. Båda är sparsamma men trivs ändå med det lilla extra. Båda drömmer om ett hus… Men våra inkomster skiljer sig åt och det tär på min kille. Om jag oxå hade ett heltidsjobb skulle vi kunna uppfylla våra drömmar.Men det trista är att jag inte klarar ett heltidsjobb och har aldrig gjort det. I nuläget klarar jag inte ens deltid och siktar på att få förtidspension/sjukersättning, det är det enda realistiska pga min psykiska hälsa. Detta är något han tar upp då och då och han tycker det är jobbigt.Han kan inte leva det liv han vill för det krävs två heltidslöner för att sånt liv. Jag vill leva så oxå men kan inte bidra tillräckligt. Han känner att han alltid kommer dra det tyngsta lasset. Att allt hänger på honom och att det är han som måste stå för det som är dyrt, som gemensam bostad och bil (som vi båda behöver i framtiden )Det gör att det blir en stor spricka i vår relation som känns omöjlig att laga.Jag undrar om någon annan varit med om en liknande situation?Är olika ekonomiska förutsättningar ett hinder för en relation? Vi bor på skilda håll och det vi delar är mat (hyfsat lika mkt var ) men han betalar mer när vi har semester.(typ 60-75% av kostnaden )och han köper lite dyrare presenter. Jag får panik för jag tror ekonomin leder till att vi snart går skilda vägar…Han mår jättedåligt av att stå tillbaka och inte kunna bo och leva som han skulle kunna göra om han träffade en tjej med hyfsad heltidslön…

     

    Det känns som att problemet här är att din partner inte accepterar dig och din situation som den är. Det känns som att han behöver reda ut med sig själv vad som är viktigast för honom. För om hans drömmar inte kan uppfyllas pga av dig och han använder detta emot dig så kommer ju din psykiska hälsa att förvärras. Och där behöver du fatta ett beslut om det är en sån relation du vill ha. Någon som använder det du inte kan rå över emot dig känns iaf inte sunt e och schysst enligt mig. En partner ska ju stärka och höja en, oavsett ekonomi och oavsett hinder. I alla relationer gör man uppoffringar, och där kan det vara bra att komma fram till om han vill offra sin dröm i nuläget (din situation kan ju kanske innebära bättre ekonomi längre fram) och du behöver komma fram till om du är villig att offra ännu mer hälsa på att bära bördan av att hans drömmar inte kan besannas. För det kommer knappast att gynna dig. Kom ihåg att det finns partners som kan älska och acceptera hela dig, med allt vad du är och vad du medför in i en relation. Det är faktiskt inte schysst att få någon annan att känna sig som en börda. Jag tycker du förtjänar en mer förstående partner och jag hoppas du hittar en snart. Kram på dig!

    Fråga dig själv om han är rätt person för dig att leva med? Det låter som han försöker skylla ifrån och belasta dig genom att mena att du är en börda som inte klarar av att bidra lika mycket ekonomiskt. Jag skulle aldrig välja att vara tillsammans med en person som ser ner på mig, när man mår psykiskt dåligt är det tufft ändå och det är oerhört viktigt med stöd från omgivningen. Det är hans problem om han upplever att din situation står iväg för hans drömmer men  jag undrar hur det påverkar dig? Du kommer inte att bli lycklig om relationen fortsätter på det här sättet. Det är faktiskt väldigt respektlöst det han håller på med.

    Vad är viktigast för er, att ni har varandra eller att ni har en viss materiell standard? Du är inte mindre värd för att du inte jobbar heltid, låt inte honom trycka ner dig. Om det tar slut av ekonomiska skäl så är ni inte menade för varandra. Är man tillsammans ska man stötta och hjälpa varandra, känner du att ni gör det?

    Trådstartaren

     

    Det känns som att problemet här är att din partner inte accepterar dig och din situation som den är. Det känns som att han behöver reda ut med sig själv vad som är viktigast för honom. För om hans drömmar inte kan uppfyllas pga av dig och han använder detta emot dig så kommer ju din psykiska hälsa att förvärras. Och där behöver du fatta ett beslut om det är en sån relation du vill ha. Någon som använder det du inte kan rå över emot dig känns iaf inte sunt e och schysst enligt mig. En partner ska ju stärka och höja en, oavsett ekonomi och oavsett hinder. I alla relationer gör man uppoffringar, och där kan det vara bra att komma fram till om han vill offra sin dröm i nuläget (din situation kan ju kanske innebära bättre ekonomi längre fram) och du behöver komma fram till om du är villig att offra ännu mer hälsa på att bära bördan av att hans drömmar inte kan besannas. För det kommer knappast att gynna dig. Kom ihåg att det finns partners som kan älska och acceptera hela dig, med allt vad du är och vad du medför in i en relation. Det är faktiskt inte schysst att få någon annan att känna sig som en börda. Jag tycker du förtjänar en mer förstående partner och jag hoppas du hittar en snart. Kram på dig![/quote]

    Jag kan inte vara ensam så göra slut är inget alternativ. Vi har försökt det och båda har velat vara tillsammans.Jag har varken vänner eller familj, är otroligt ensam!Har haft många relationer men den här har varat längst.Är ganska gammal nu så orkar inte starta upp något igen och det är supersvårt att hitta killar som är okej. Har blivit sviken så många ggr, skulle aldrig orka det igen, det vet jag. Om jag jämför med alla andra killar jag haft relationer med så passar vi mest för varann.Vi vill båda ha hus så det är ju inte bara han..Jag kommer ändå inte ha råd med hus själv heller så det är inget alternativ att vara ensam.Har mkt ångest, få killar orkar med det. Dom vill ha det så glatt och enkelt.

    Trådstartaren

    Det är inte respektlöst att ha drömmar. Jag vill ju samma sak som honom. Det är bara att han inte har råd med allt själv. Jag är dum som inte tagit en man för pengarna, jag vet…men nu blev det kärleken som styrde. Så jag håller inte med om att det är respektlöst att berätta ärligt vad man vill ha. Det är tufft att ha en relation när man är fattig. Få killar vill ha en tjej som knappt kan försörja sig själv och som även lider av psykisk ohälsa. Visst finns det dom som haft tur men det är få killar som är singlar och är bra killar.Många många har jag träffat och dom har mkt värre saker för sig än min kille..Dom flesta som är så superbra är redan gifta oxå.

    Trådstartaren

    Hej Jag undrar lite vad ni har för syn på ekonomi,som inte får ihop det med de inkomster ni har? Fastän jag lever ensam och bara har en inkomst,så har jag ändå råd att bo i eget hus,jag har tre bilar och reser en hel del.Om man låter nåt så trivialt som pengar komma i vägen för en relation,så gör man nog ett misstag.

    Min kille fick inte lån när han skulle köpa hus, detta var innan han träffade mig och ville bo i hus eftersom han har tre barn. Banken krävde två inkomster.Vet inte vart du bor men om man har ett arv eller tillskansat hus efter separation kan jag förstå att man har råd. Sen bor jag utanför Stockholm och vi måste bo här för min partner har barn och jobb här, hus kostar flera miljoner även utanför stan.Alla jag känner som köpt hus senaste fem, sex åren har antingen ett arv, kapital eller två inkomster.Går knappast köpa hus ensam idag, iaf inte om man har ”bara” medel inkomst.

    Trådstartaren

    Min kille fick inte lån när han skulle köpa hus, detta var innan han träffade mig och ville bo i hus eftersom han har tre barn. Banken krävde två inkomster.Vet inte vart du bor men om man har ett arv eller tillskansat hus efter separation kan jag förstå att man har råd. Sen bor jag utanför Stockholm och vi måste bo här för min partner har barn och jobb här, hus kostar flera miljoner även utanför stan.Alla jag känner som köpt hus senaste fem, sex åren har antingen ett arv, kapital eller två inkomster.Går knappast köpa hus ensam idag, iaf inte har över normal medelinkomst

    Trådstartaren

    Sorry att det blev rörigt med texten…

    Trådstartaren

    Hoppas på svar från personer med liknande erfarenheter men utan påhopp, tack. Skulle verkligen uppkatta det! Är det verkligen så konstigt att den ena partnern inte vill försörja den andra?? Om du är tjej svara ärligt, vill du försörja din kille om han var sjukskriven resten av hans liv eller om han var förtidspensionär? Jag är rädd att det finns könsaspekter just på det här området….jag själv skulle inte orka dra det tyngsta ekonomiska lasset i en relation.Även om jag hade ett heltidsjobb! Jag skulle nog oxå ta upp det precis som min kille tar upp det med mig.Så varför måste min kille vara en ”knöl” som trycker ner mig för att han inte vill stå för alla dyra utgifter?

    Trådstartaren

    HJÄLP…Finns det verkligen annan som varit med om samma sak???Är göra slut enda lösningen? Har inga vänner eller familj så total  ensamhet är inget som kommer lösa Mina problem.Det kommer troligtvis leda till att jag vlir inlagd/begår självmord…Har många relationer bakom mig och varje gång det tar slut har jag försökt ta livet av mig…klarar inte separationer alls. för mig är det ändå ingen lösning att killen betalar allt,det har bara gjort att jag känt mig liten o obetydlig.Jag har oxå hamnat i ekonomisk knipa för att jag lät killen betala det mesta i tidigare relationer. Jag hade ingenstans att ta vägen när det tog slut med  en fd kille (i lgh som han köpt eftersom jag inte hade råd )  Det enda jag kunde var ett tillfälligt flytta till föräldrarna.Nu lever inte dom längre så det får inte hända igen.Därför vill jag ha min lgh kvar trots att det är dyrt att bo ensam.Iaf ända tills jag kan betala hälften av vad ett hus kostar. Det kan jag inte nu och jag ser ingen framtid heller, efter som jag blir sämre…kan inte jobba deltid längre.får inte de jobb jag sökt. Nuvarande jobb vill inte ha mig…Försöker få sjukersättning men svårt. Lever på sjukpenning men perioden tar slut snart och det är svårt att jaga läkare och krångel med försäkringskassan gör mig så orolig att Jag blir sjuk och säng liggande… Pengarna räcker precis till hyra o räkningar. Får panik när jag tänker på det. Min partner oroar sig oxå för ekonomin, han har GAD och mår  jättedåligt.Han vågar inte låna för han är inte säker på att få behålla jobbet heller. Just nu är projektet slut och han har panik för ekonomin i framtiden. Så kan inte lägga mer börda på honom! Han är min enda vän och anhörig oxå, den enda jag har! Så vill inte göra slut heller. Omöjlig situation!Är det bara jag som har det så här???

Visar 11 inlägg - 1 till 11 (av 11 totalt)
10

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.