Mitt barns pappa manipulerar mig och får mig att känna mig störd.

mitt barns pappa och jag gjorde slut innan våran son föddes, det var då allting började,
Han vände allting mot mig, jag kunde ställa frågan “hur vill du ha det med din son, vi måste få en rutin som funkar”, fick svaret, du är ett psykfall, jag pratar inte om våran son med dig.
och han är verkligen elak, kall, han har fått mig att känna mig som ett psykfall i tre år, och ständigt trycker ner mig med glopord, och triggar igång mig så jag blir arg, i sån stor sträckning att jag idag inte vet vem jag är.
Han säger även att det är mitt fel att han inte orkar göra nånting, det är mitt fel att han inte städar hemma tex, och det är mitt fel att han inte tvättar osvosv. allting är mitt fel. hela tiden. och enligt honom finns det ingen som är så bra som han. han gör allt rätt. väldigt provocerande.
Går nu i terapi, och har börjat insett att han manipulerar mig och att han inte är en bra person, som jag trodde, har känt  honom i 8 år och har alltid lyft honom över skyarna.
Min son förtjänar en pappa, men jag vet inte hur jag ska orka..
är rädd att han ska uppfostra min son till någon som han, att han är bättre än alla andra.
jag vill inte att min son ska bli som hans pappa.. hur hemskt det än låter, men samtidigt kan jag inte  göra något åt det eftersom det är hans barn oxå…
Hur ska jag göra? ..

Förstår att det här är en väldig svår sits och tärande att tvingas vara med om! Hoppas kontakten kan minimeras mellan dig och pappan ju äldre sonen blir.

Jag tror att du kan påverka så att barnet inte blir som sin pappa genom att föregå med gott exempel. Prata förslagsvis mycket med din son om människovärde. Alla är lika mycket värda. Håll koll på hans medkänsla och empati för andra och försök aktivt prata med honom om hur viktigt det är att vara en schysst person.

Vet inte om du gör det. Men om, så tror jag även på att undvika att “prata ner” pappan (även om det förstås är en naturlig reaktion), så som pappan gör mot dig. Försök att inte prata om pappan i negativa ordalag kring sonen. Det är trots allt hans pappa och det kan bli väldigt jobbigt att ha två föräldrar som är på krigsstigen och ständigt tjafsar mellan varandra och där sonen tvingas stå i mitten av det.

Har du någon terapeut du kan träffa för att bli stärkt och kunna ta dig ur den här känslomässiga krisen? Tycker det låter som en riktig hjärntvätt och inte konstigt att du nu undrar vem du är!

Tusen kramar till dig!