Min bästa vän har inte tid för mig

Jag är 30 år och bor i en mindre ort. Min bästa vän som jag lärde känna för några år sedan bor i samma ort. Vi delar intresse för en hobby, vår personkemi är fantastisk, vi kan prata om allt och vi har väldigt roligt tillsammans. För mig är han en lika självklar del av min vardag som min egen familj. Han säger att han känner detsamma för mig, ändå tycks han oftast prioritera en massa annat framför tid med mig. Det gör att jag känner mig oviktig och bortglömd vilket sårar mig djupt. Han ursäktar sig ofta med att han inte hinner, inte orkar, ”vi får se” eller liknande. Undvikande helt enkelt. Ändå är det jag som har familj och barn medan han ”bara” har en distansrelation med sin tjej. Han ägnar mycket tid åt olika hobbys (även åt ”vår” hobby utan mig) och jag känner mig ofta åsidosatt och mindre värd än dessa hobbys. Jag har tagit upp detta med honom flera gånger men då tar han på sig offerkoftan och säger att jag ”inte förstår”.

Jag vet inte vad jag ska göra av honom längre. Det är ju uppenbart att vi värderar vår vänskap olika högt, men varför säger han då att det är ömsesidigt? Varför blir han ledsen när jag inte hört av mig på ett tag? Jag ger och ger men får knappt något tillbaka. Det lutar åt att jag ska ta ett ordentligt snack med honom och sen ta ett steg tillbaka, låta honom hålla vår relation vid liv helt enkelt. För jag vill inte bara slänga bort vår vänskap.

Är det någon som känner igen sig i detta (eller i min bästa väns situation)? Hur ska jag hantera det? Jag mår inte alls bra över hur det är nu.

Hej Azure Kenodi!
Jag är ledsen att jag inte sett ditt inlägg förrän nu, hade jag gjort det hade jag svarat för länge sedan.

Det låter som att ni kanske vill ha ut olika saker från er relation, du verkar vilja ha något djupare medan han kanske inte vill ses lika ofta (även om det är lite skumt att han blir ledsen om DU inte hört av dig på ett tag). Det jag egentligen hade rått dig till i det här läget är att värna dig själv, får inte du ut det du vill av den här relationen kanske det kan vara en bra idé att söka vidare efter nya vänskaper? Du behöver ju inte droppa honom helt och hållet, men kan han inte ge dig det du vill ha ut av dina vänskaprelationer känns det ju onödigt att hänga kvar som du gör nu då det verkar få dig att må väldigt dåligt.

Jag har gått igenom liknande situationer som du har, då jag har velat dela ett djupare band med någon som kanske inte ville samma sak. Det är sorligt, och det kan vara svårt att släppa taget när man väl hittat någon man kommer överens med.

Ta hand om dig. <3

Hej!

Jag undrar också hur det har gått för dig sedan du skrev det här i somras?

Fick en tanke om det kan vara så att ni kommer lite väl bra överens? Att det kanske är något med att kompisen därför behöver börja distansera sig eftersom han har tjej och kanske egentligen inte “vill” känna nåt för dig? En tanke bara… Det har varit så för mig ibland med killkompisar eller människor generellt att vissa är man liksom oerhört connectad med och det kan innebära alla möjliga konsekvenser om det vill sig illa.

Hoppas verkligen du fått reda på vad det här handlar om och att det löste sig! <3