Jag är ett svin som under 7 år haft en hemlig relation bakom min frus rygg och i samma veva gifte vi oss.
Vi låg aldrig med varandra men det senaste året blev jag och hon (tror jag) passionerat förälskad. Vad hon ville som frånskild blev jag aldrig klok över. Kanske var jag ett äventyr men jag kunde inte motstå henne. Jag kunde aldrig eller vågade aldrig berätta för min fru föränn det gick för långt med för mycket känslor. Åren innan hade det mer varit flörtar bestående av sexuella sms mest på mina villkor. Jag fick sådan ångest så till slut så var jag tvungen att berätta allt. Jag visste att jag skulle krossa min fru med att berätta därför gick det så lång tid med mitt svekfulla beteende. Jag har aldrig velat att det ska ta slut mellan mig och min fru och ändå svek jag henne så mycket att hon nu inte orkar leva. Det pendlar mellan skrik, hat och tårar som övergår i suisidala alvarliga tankar från henne.
Jag har diagnosen ADHD, hypoman och borderline utan depressiva skov. Upplever mig som sexuellt alltid på. Min uppväxt var alkoholism och dysfunktionella föräldrar
Tror någon att min fru kan komma över mitt svek? Ska jag lämna henne så hon slipper denna avstängda känslomässigt hemska person? tycker det är oförlåtligt och jag har tom svårt att visa ånger.
Vi har försökt med all proffsigt krisstöd, tillsammans och var och en för sig.
Är jag bara en manipulerande skit som borde ta konsekvenserna av mitt svek och flytta? Ibland vill hon skiljas och ibland förenas vi i gråt och kramar. Jag själv försöker visa att jag står stark och vill ta nya tag och har släppt kontakten helt med den andre. Förstår så klart att det tar tid för min fru att kanske förhoppningsvis läka såren. Det som gör mig rädd är att hon inte ska orka leva och göra alvar av sin dödslänga. Det skulle förgöra våra två vuxna barn och mig
Jag vet inte vad jag ska gör för att ställa allt till rätta