Hem > Forum > Relationer > Jag är offer i ett triangeldrama – hur går man vidare?

Jag är offer i ett triangeldrama – hur går man vidare?

Visar 3 inlägg - 1 till 3 (av 3 totalt)
2
  • Jag har en fruktansvärd ångest och smärta just nu, med brustet hjärta… allt känns så mörkt… vet inte hur jag ska ta mig vidare. Har funderat på att ge upp.

    Egentligen är det 5 personer involverade.

    Tänkte skriva av mig… kanske finns det någon där ute som kan ge råd.

    Jag har varit sambo i 30 år. När det sexuella dog mellan oss för 5 år sedan, inledde jag en affär 2018 med en annan kvinna som i sin tur var gift. Jag blev kär i henne… hon blev känslomässigt den största kärleken i mitt liv. Vår relation varade då bara i ett halvår. Jag kom av slump på henne med en annan man (låt oss kalla honom Bosse). Vi avslutade vår relation, men vi fortsatte att träffas som vänner i 1,5 års tid.

    I september 2020 hade Bosse gjort slut med henne och hon var ett vrak (fortfarande gift). Själv hade jag haft flera affärer, och allt detta ledde fram till en depression som jag nu tagit mig ur. Ja… jag var fortfarande sambo…

    Mina känslor för henne var fortfarande oförändrade. Jag tog hand om henne, stöttade henne i allt, muntrade upp henne med presenter och äventyr. Vi inledde en ny relation. De kommande 12 månaderna med henne blev de bästa i mitt liv… vi hade det underbart tillsammans och jag började planera ett liv tillsammans med henne.

    I juli separerade jag från sambon för hennes skull.

    I september hände sedan något. Plötsligt hade det blivit trassligt med hennes make. Vi skulle inte kunna tillbringa några helger tillsammans. Däremot var det ok att umgås på vardagar och hitta på kul saker tillsammans.

    För mig blev det en konstig höst. Jag tyckte att hon gjorde en del märkliga saker, och hon var inte nåbar på helgerna (hon sa att hon var tvungen att prioritera sina barn). Jag satt ensam på helgerna och längtade efter henne. Vi fortsatte ändå med roliga aktiviteter fram till julhelgen, på vardagar.

    För en vecka sedan, på annandagen, kände jag mig uttråkad. Jag fick inte kontakt med henne… jag bestämde mig för att ta en långtur med bilen, njuta av solsken och vacker utsikt.

    Jag råkade efter en lång körning befinna mig i närheten av Bosses hemmaort. Hon hade berättat att det var ortens pampigaste hus. Jag kände mig nyfiken och tänkte att jag glider förbi snabbt med bilen och kikar hur det ser ut. Utanför hans hus ser jag hennes bil.

    Det visade sig att de var bortresta hos Bosses släkt, även om jag inte visste det just där och då. Det som nu hände var att jag blev beskylld av henne för att vara skurk… det hela var helt oskyldigt enligt henne… jag hade krossat hennes hjärta eftersom jag brutit all tillit. Jag hade även skickat sms till Bosse och frågat desperat vad de höll på med.

    Jag grät och hade ångest från söndag till onsdag, sov nästan inget alls, och fick sjukskriva mig.

    På onsdagseftermiddagen ringer Bosse upp mig. Det är första gången vi har kontakt med varandra. Han undrar hur jag mår och varför jag skickat desperata sms till honom på söndagen. Vi pratas vid i 3 timmar.

    Det visar sig att mitt livs kärlek hade återupptagit sin gamla relation med Bosse i augusti och sagt till honom att hon gjort slut med mig. Samtidigt hade hon fortsatt sin relation med mig under drygt 4 månaders tid och gett mig förhoppningar om giftermål och annat. Hon delade upp veckorna… en del vardagskvällar till mig, lördag kväll till måndag morgon med honom, och resten av tiden med sin familj.

    Hennes förklaring till mig var att hennes hjärna ville ha mig, men hennes hjärta ville ha honom. Hon var under hela hösten osäker på vem hon skulle välja, och hon hoppades på att kunna avsluta med en av oss så småningom. Ändå hade vi gjort upp planer för resor och äventyr tillsammans ända fram till mitten av kommande vår.

    Eftersom hon sa att hennes hjärta brann för Bosse, bestämde jag mig för att medla mellan dem. Det visade sig att Bosse var en jättefin kille, men han var såklart i upplösningstillstånd. Hon hade ju ljugit om mig för honom i över 4 månaders tid. Jag stöttade honom och fick honom att börja prata med henne. Jag supportade henne och gav henne stöd… hon var ju förkrossad också… och trodde att hon förlorat oss bägge två.

    De träffades i torsdags och fredags vad jag känner till, och började en försoningsprocess. Ingen bryr sig om mig nu. Jag har inga vänner som är så nära att jag kan prata om det här. Hon skickade ett meddelande till mig igår… hon vill inte träffa mig någon mer gång för att inte riskera att såra Bosse mer.

    Bosse i sin tur bad sin syster ringa mig igår. Hon är amatörpsykolog. Jag fick öppna mitt hjärta för henne och prata ut i ett par timmar, vilket kändes skönt… hon gav mig råd om hur jag fortsätta… ta promenader, försöka koncentrera mig på jobbet osv.

    Just nu vet jag inte vad jag ska ta mig till. Jag älskar henne fortfarande lika mycket. Hon vill inte ha kontakt med mig. Hon och Bosse försöker att reda ut saker sig emellan.

    Jag har gråtit floder i en veckas tid och har en enorm tyngd över bröstet hela tiden. Jag kan knappt sova. Imorgon är det tänkt att jag ska börja jobba igen.

    Jag mår verkligen dåligt… har emellanåt haft tankar på att göra slut på allt elände, för jag orkar inte med smärtan i bröstet. Tänkte ringa till jourhavande medmänniska, men såg att de hade stängt dagtid.

    Hur gör man i en sån här situation? Någon som har råd?

    Hej

    Rent spontant tycker jag att du kan vara glad att ha kommit ifrån henne.Verkar inte vara mycket att hänga i julgranen…..

    Trådstartaren

    Hej Rent spontant tycker jag att du kan vara glad att ha kommit ifrån henne.Verkar inte vara mycket att hänga i julgranen…..

     

    Logiken i mig säger att jag ska vara glad att hon har släppt greppet om mig. Fast hjärtat gråter.

    Bosses syster berättade för mig att hon är relationspsykopat. Hon charmar sockarna av vilken man som helst, manipulerar och ljuger konstant. Man har inte en chans mot henne. Jag har kanske varit naiv som inte insett det förrän nu.

     

    Det värsta är att jag ändå längtar efter henne. :/

Visar 3 inlägg - 1 till 3 (av 3 totalt)
2

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.