Jag måste skriva av mig. Har jag fel?!
Ja, till viss del…kanske…
Börjar:
Jag är en tjej på 37 år med en sambo sedan 15 år tillbaka. Vi har haft det lite struligt och det har varit mycket tjafs på sistone. Jag är cancersjuk, bipolär och har varit sjukskriven under hela förra året, där jag har fått tagit hand om allt som har hört till vardagen och vår dotter som är 6år, som har adhd och språkinlärningsfel. Jag har under lång tid tagit hand om allt i hushållet, så jag har försökt ha en kommunikation med sambon om att jag behöver dela på bördan när det kommer till vardagen och vår dotter. Vi har haft fina samtal, där jag lyssnat och försökt få till en gemensam tanke och han har fått ha sin input. Problemet är att när vi delat på bördan så gör han inte det som han själv kommit fram till vad han ska göra, vilket gör att jag måste påminna honom konstant eller till slut göra det själv. Det har blivit tröttsamt och det blir ett ständigt tjafs där han säger att det är på grund av min bipolaritet som jag överdriver och sedan ryter till. Men jag har lyssnat på honom och valt att respektera honom och göra det på ett sådant sätt att han inte känner sig nedtryckt. Ett exempel: vi kom överens om att packa ner hans starwars- statyer och ha dem i förrådet, då vi har platsbrist, han skulle göra det, för dem är värdefulla för honom och han ville göra det på sitt sätt… detta var i januari… Jag har påmint honom gång på gång, bett snällt, sagt till hårdare… låtit det gå… Jag tänker att han är trött, jag kanske måste vara mer tålmodig… men trots det har inget hänt, så jag ber honom om i juni att snälla göra det. Min födelsedag var i juli och jag sa till om att det skulle vara en snäll present om han kunde göra det till dess. Jag gjorde iordning i förrådet, så det var bara att gå ner med sakerna. Ja, säger han och är överens och jag har inte varit arg eller skrivit ngt kring detta. Dagen innan min födelsedag är sakerna fortfarande kvar. Jag säger då till kring sakerna och då säger han att jag är för mycket och att ingen människan skulle tycka att det är för mycket och att det är min bipolaritet som gör mig så galen. Då tänder jag till och säger att detta har jag sagt till om för länge sedan. Jag höjer inte rösten utan är noggrann med att säga till på skarpen (för han menar på att det är då jag förstör allt när jag höjer rösten, attt jag skriker på honom, så det vill jag inte att han ska ha som ursäkt) .. Han blir då så arg och tycker jag är galen som inte kan släppa det utan ska prata och prata kring detta. Det slutar med att han sover bort hela min födelsedag och jag får inget grattis, och jag får gå ner med statyerna, ta hand om dottern och hunden medan han sover fram till kl. 17, Jag får skylla mig själv för jag förstörde ju det själv genom att bråka om en liten sak. Så detta är ett exempel på varför det är mitt fel och att jag är skulden till allt.
Så vi har tjafsat mycket sedan dess. Där jag har varit ledsen och inte vetat hur jag ska göra. Så igår, gjorde jag något dumt. Men något sa mig att titta i hans telefon och då hittar jag honom skrivandes med en tjej där han flörtar med henne. Enligt det som skrevs har inget hänt mer än att de skrivit till varandra. Jag vet att jag gjorde fel, men jag tog upp det med honom samma dag. Jag var noggrann med att vara ärlig och be om ursäkt för att jag tittat i hans telefon och sett detta. Att jag skämdes, men behövde veta vad det är som händer. Till svar får jag att han är besviken på mig och att det inte finns något att prata om för det är inget. Jag säger att jag blir ledsen och undrar hur han kunde göra detta. Han säger att jag får skylla mig själv för hade jag inte tittat hade jag inte behövt må så dåligt. För det är inget och han skulle ändå ha raderat det. Nu uppträder han som om jag har gjort fel och får då skylla mig själv för att jag tittat för det var inget enligt honom. Och att på grund av all tjafs som varit behövde han prata av sig till tjejen och menar på att det jag som är problemet för all tjafs, som det t ex var med starwars figurerna. Jag börjar ifrågasätta mig själv… drömmer jag… Har jag gjort fel här… är det mitt fel?
Viktigt är att notera att jag är super hemsk som tittade i hans telefon, men vi har varit överens sen tidigt i förhållandet att ha en öppenhet kring sociala medier (pga. Tidigare trauma), vilket han oxå var med på. Jag har inte tittat tidigare, men nu gjorde jag det. Jag känner mig hemsk, men nu börjar jag fundera på om han gjort så här tidigare… raderat för att det var ju inte viktigt..Har jag fel?
