Hem > Forum > Relationer > Hur pratar jag med min sambo om självmordstankar?

Hur pratar jag med min sambo om självmordstankar?

Visar 4 inlägg - 1 till 4 (av 4 totalt)
3
  • Jag bor i kollektiv med min partner så vi har egna rum och eget space. Men vi äter ihop och därför har han märkt hur jag senaste månaderna glidit tillbaka i min ätstörning. För mig är det ett sätt att hantera självmordstankarna (är också borderline och bipolär vilket han vet) och nu har jag även sagt det. Han är fin och bra på mycket men inte på att hantera jobbiga känslor. Så medan han uttrycker hur mycket han bryr sig och vill att jag ska vilja kämpa så blir det inte mer än så. Ikväll efter mycket tunga erkännanden från min sida så har han stängt in sig på rummet för att spela spel vilket han såklart inte menar som något dumt men jag hade behövt honom ikväll. Hur ska jag kommunicera vad jag behöver utan att bli helt kontrollerande? Jag känner att jag vill att han ska känna själv att jag behöver fysiskt stöd för när jag ”kräver” det så känner jag att jag tvingar honom eller något. Vad ska jag göra för att han ska ta det här på allvar? Hur pratar man med någon närstående alls om sånt här? Det slutar bara i tafatt tröst eller att dom blir så upprörda att man måste trösta dom

    Jag relaterar verkligen till detta. Min partner vill också hjälpa men ofta är det bästa han kan lomma med att ”vi tar oss genom detta tillsammans”, inget illa mot honom men jag förstår verkligen din frustration. Det är mycket jag som både ätstörd, deprimerad och periodvis självmordsbenägen tänker är uppenbart för stt sedan bli frustrerad och ledsen över att min partner inte följer manus jag haft i mitt huvud, eftersom det inte finns en tanke om att det skulle finnas ett manus hos honom liksom. Jg jobbar fortfarande på att hitta rätt sätt att kommunicera med honom, men grejer jag kommit fram till är att man tyvärr måste hjälpa dem hjälpa sig själv ofta. Min partner är ganska fyrkantig generellt och vi har därför försökt gå genom olika scenarion när jag mått okej och förklarat att detta är tecknen innan det tar över mig helt och detta behöver jag i den stunden. Ifall jag avvisar det kan jag behöva detta istället osv. Jag tycker också det har hjälpt att dela några länkar till videor som förklarar hur det kn kännas för någon med en ätstörning tex, där andra kan visa tecken och att jag påpekar att jag upplever liknande. På det sättet vlir det inte du som personligen behöver agera lärare och att han kan se på videor, artiklar och klicka omkeing i sin egen takt, ta en paus om det blig jobbigt för att sedan fortsätta och att ni förvoppningsvis kan prata om det efteråt, han kanske kan ställa fler frågor och du svara eller att det för vara en stund dä han bara är ledsen och bryr sig genom en kram. En annan grej jag flrsöker kommunicera är att jag inre tvingar min partner till nägot utan frågar honom hur mycket han klarar och vad han menar med att han säger stt han finns för mig. Inte på nägot anklagande sätt utan att det hjälper främst mig att inte bli besviken om jag känner att han gör för lite och att jag inte heller känner mig lika konteollerande ifall vi pratat om sen innan att han ställee upp på vissa grejer

    <3 Tycker det låter jobbigt att du har behövt trösta omgivningen när du varit ärlig och så modig genom att berätta för dem hur du mår. Förstår att det lett till att du nu verkligen funderar ett par varv extra hur du ska lyfta något så allvarligt som självmordstankar men inte riskera hamna i samma situation igen. Om jag vore dig hade jag sagt något i stil med: ”Jag behöver att du är stark och stabil nu när jag berättade det här. Förstår att det är jobbigt för dig att höra, men nu är det såhär”. Alltså att påminna motparten om att det inte är läge att falla ihop som ett korthus utan att fokusera på styrka, lösningar och att vara ett team.

    Försöker du få honom att förstå hur du känner dig och vad du går igenom så att han kan hjälpa och stötta dig? Om så är fallet kan det vara så att du förväntar dig ett beteende och ett stöd som din sambo ännu inte är kapabel att ge dig? Liksom ett fruktträd som endast kan ge av den specifika frukten som växer på det kan vi människor endast ge i enlighet med vad vi besitter. Hans sätt att agera när du öppnar upp dig för honom, som att stänga in sig i ett rum eller själv bli upprörd, vilket slutar med att du behöver trösta honom indikerar just det. Sann kärlek är något som de flesta av oss inte riktigt förstår i sin gudomliga essens. Att älska i den sanna och djupa essensen är att kunna vända blicken utåt och ge utan att förvänta sig att få något tillbaka. Är att finna alla sätt att vara till nytta och bidra med de bästa vi är/har för att möta vår älskades riktiga behov. Är att förstå och respektera att vi alla följer en egen och oändlig väg av upptäckter, utveckling, misstag och erfarenheter som skapar och förändrar vår unika identitet. Och framför allt förståelsen att tiden lindrar, omvandlar, skapar och förändra allt (utom Gud) ger oss tröst och styrka att aktivt älska och tålmodigt vänta.

    Med detta sagt är det inte meningen att förminska betydelsen av att kunna öppna upp sig och berätta vad man känner och går igenom. Det är väldigt viktigt. Tyngden blir alltid lättare när vi delar den med någon annan. Vi alla har en plikt att sträcka ut en hand mot våra medmänniskor i nöd liksom Gud alltid gör/gjort för oss. Utan poängen här är att utveckla en förståelse att varken människor eller olika samhällsinstanser kommer att alltid kunna förstå eller/och hjälpa oss med våra egna problem/utmaningar hur mycket de än försöker. Och när de lyckas hjälpa oss finns det alltid en gräns på hur mycket deras hjälp verkligen kan förändra det som vi förändra vill.

    Vi får inte glömma hur väsentligt det är att hjälpa oss själva.

    Våra tankar skapar vår värld. Tänk på vad som potentiellt fortfarande kan hända i ditt liv om du styr livet i rätt riktning. Du har en enorm makt och kan se till att det blir så.
    Jobba med dig själv. Älska dig själv för den unika och oersättliga varelsen du är. Du är och har alltid varit älskad av Gud och Han vill att du lär dig också att älska dig själv. Hur kan vi på riktigt älska ändra människor och förstå deras kärlek för oss utan att först älska oss själva. Jesus var rätt tydlig i sitt budskap.
    Sök hjälp men glöm inte att utvärdera effekten av den hjälpen som du får. Tappa aldrig tron att det är möjligt att bli bättre. Tankar har en oanade stor påverkan i våra liv.
    Arbeta ständigt med dig själv och så småningom kommer du att kunna omvandla mörkret inom dig till ljus, sorg till glädje och tomhet till fullfyllnad. Ett litet ljus är allt som krävs för att bryta den totala mörkret. Många gånger har den rätta vägen funnits så nära oss men vi, medvetet eller omedvetet, tittat bort eller helt enkelt inte sett den, utan sökte efter vägar och svar någon annanstans.
    Sann lycka och välmående är ett inre tillstånd som man bara kan uppnå om man arbetar konstant med sig själv. Lyckan är ingen fysisk plats. Inte heller beroende av social-, karriär-, familj- eller ekonomiskstatus. Lär känna dig själv. Försök förstå vad som händer i din inre väld och i ditt liv. Gör din inre utveckling och förändring till det bättre den nya mening av ditt liv och lyckan ska komma till dig. Det finns så otroligt mycket som du kan förändra i ditt inre och yttre liv, även om det inte alltid känns så. Vi har alla enorma potentialer inom oss själva som bara väntar på att bli upptäckta och utvecklade. Som en frö planterad i bra jord, men utan vatten, sol och omvårdnad för att växa och uppnå sin riktiga potential. När vi plötsligt ser till att uppfylla dessa behov, vecka efter vecka, år efter år, kommer det att växa och slutligen bli ett vackert och fint träd som då belönar vårt hårda arbete med skugga och frukter.

    Rekommenderar starkt en video på Youtube från Dr. Gabor Maté. Denna är en av många andra jättebra videos av honom. Jag hoppas att du kan få något ut av den.

    https://www.youtube.com/watch?v=IoppxgDTzUU&t=2526s&ab_channel=MotivationThrive

    Några andra tankar om livet:

    Livet består av två delar. Ena delen kan vi påverka, vi har makt över, och den andra delen kan vi inte påverka, saknar alltså makt över (även om vi ALLTID har makten att påverka hur dessa påverkar oss inombords). Vi kan påverka mycket genom våra beslut, handlingar, tankar, tro, värderingar, prioriteringar osv.. Däremot finns det mycket som vi inte kan påverka, såsom tiden, när, hur och om vissa händelser inträffar för att endast nämna några.

    Låt oss fokusera på den delen som vi kan påverka. Och det är så otroligt mycket som vi kan påverka. Var kan vi finnas inspiration, mening, syfte och krafter någonstans? Uppenbart finns det mycket i denna värld som många av oss har svårt att relatera till och finna glädje i. Men måste vi begränsa oss till de få vägar som presenteras för oss som de som tar oss till lyckan och framgång? Tänk om de flesta har fel? Tänk om de vägar som verkligen leder till ett harmoniskt, lyckligt och meningsfullt liv går i en helt annan riktning?

    När det gäller den andra delen av livet som vi inte kan påverka, varför inte försöka förstå den, leva i harmoni och samarbeta med den? Kan det vara så att vi missförstått dess påverkan och syfte i våran liv? Där vi ser lidandet, finns kärlek, där vi ser orättvisa finns rättvisa, där vi ser mörkret finns ljus, där vi ser slutet finns en ny början. Att uppnå detta är möjligt och om man bestämmer sig för det öppnas det en helt ny värld framför och inom en själv.

    Efter den mörkaste natten kommer solen alltid upp.

    Allt gott <3

Visar 4 inlägg - 1 till 4 (av 4 totalt)
3

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.