Emotionellt attraktiv?

[Blue Vajeno]

Det låter rimligt. Jag har aldrig varit attraherad av en man, men jag känner mig ofta attraherad av kvinnor som har en manlig stil. Det är inte så lätt att finna en manlig kvinna däremot måste jag tyvärr få säga, de är ganska ovanliga. Men en dag kanske jag finner en kvinna som är mer maskulin och att vi faller för varandra, man kan hoppas!
Annars är ju alternativet att jag helt enkelt lär mig att vara mer maskulin, jag får bara en känsla av att jag kommer utsätta mig för situationer som jag inte är bekväm med. Men det kanske är bättre än att förbli singel hela livet.

Jag är i alla fall lite mer säker på min situation nu, även om jag hade en ganska bra uppfattning om det tidigare. Om något är jag mer medveten om vad jag behöver göra, vilket tyvärr går emot det jag vill och är bekväm med att göra.

[Blue Byqite]

Blue Vajeno skrev:

Hejsan, tackar för svaret! Jag uppskattar din ärlighet för jag tar inte illa upp! Jo det låter som är du är lite motsatsen till mig, så jag kan förstå att du har lättare att få dejter. Generellt så håller jag helt med dig, utöver att jag har ganska bra självförtroende. Det är främst min självkänsla som är ett problem. Sen skulle jag inte kalla mig för en hunk, snarare att jag har potential till att bli snygg om jag bara tar hand om mig själv lite bättre. Med det sagt så håller jag annars med dig. Jag blir absolut satt i en ”friendzone” och jag har väldigt svårt att visa mina känslor för någon. Det är väl av flera skäl som har med min uppväxt att göra. Även så vill jag inte göra den jag pratar med obekväm, men jag antar att jag kommer helt enkelt behöva utsätta folk för obekväma situationer om jag någonsin ska kunna finna en partner. Lite det jag var inne på i första inlägget också, det krävs helt enkelt att ”pusha gränser”. Att se vart gränsen går någonstans. Det är ju lite den biten jag är väldigt obekväm med, är mer feminin av mig och inte maskulin trots allt. Har en vän som en gång som sa en raggningsreplik till mig som jag skulle upprepa tillbaka till honom. När jag gjorde det så fick jag som svar att han kände inget alls. Att jag helt enkelt inte har förmågan att vara flörtig, och det måste jag nog hålla med om. Så det kanske är som ni båda säger att jag har ett guldläge, men samtidigt känner jag att det är ett ”double ended sword”. Jag må ha empati och kan vara snäll, men tack vare det har jag också svårt att vara den mannen som de flesta kvinnorna söker.

Hmm, till viss del kanske jag känner mig obekväm i min egen kropp, inte fullt ut dock. Tränar jag lite mer så är jag säker på att jag skulle trivas med min kropp och jag har redan börjat tagit tag i det. Men jo, det är väl den sexuella kontakten som det brister i absolut. Den intellektuella kan ibland vara lite stel, kan vara svårt att lägga till saker när man inte har koll alls på ämnet. Så då blir det kanske mer att jag stället många frågor för att det kan intressera mig att få reda på mer information om det. Jag måste helt enkelt bli bättre på att vara flörtig. Jag får dock en känsla av att om jag börjar flörta en massa så kommer det mer kännas creepy än sexigt. 😅

Fina svar där kompis! Jag körde på medvetet lite hårt för att lära känna dig lite bättre i dina svar och det gick ju vägen.   Fint att du inte tog illa upp! 👍🏼

Så sammanfattningsvis så tolkar jag det som att du har ett guldläge. Du är medveten om vad du har för brister och för fördelar och det är en jättebra start.

Det du behöver är just att omvandla teori till praktik. Du behöver helt enkelt utsätts dig för obekväma situationer och träna på att prata med kvinnor på de sätt som gör att du får ut något utav det.

Det låter helt enkelt som du behöver vara en människa du vill ligga med. Resten av paketet har du bevisligen redan. Och försök att skita i för ett ögonblick att andra kan känna sig obekväma. Det är fint att vara omtänksam, men efter 30 år har du sannerligen gjort dig förtjänt av lite you-time. 😉. Även om jag självfallet har den fullaste respekten för att saker i ens uppväxt kan sätt spår djupt i själen och ligga där som ett hinder. Jag har sådana själv och vet hura svåra de är att handskas med. Men försök tänka att de de facto inte är fysiska hinder utan att de bara sitter i huvudet.

Mitt råd är att vara lite barnslig ett tag. Gå ut på krogen och se raggandet som en helt avspänd lek där du försöker att bli bättre varje kväll. Efter några försök så står du där med slipade verktyg när tjejen som du verkligen vill ha dyker upp.

Får jag avsluta med ett töntigt råd som kanske inte alls fungerar på dig, men som sannerligen fungerar för mig. När du går ut nästa gång. Sätt på solglajorna och dra på Mambo Sun med T.Rex i lurarna. Herrejävlar vad den låten andas sexuell energi. Och han är min husgud då jag tänker som så att om man spelar Boogie Woogie och tror trots det att man är coolast i hela världen, så är det sannolikt så att man kanske är coolast i världen.

 

Så. Lycka till nu mannen!

[Blue Byqite]

Blue Vajeno skrev:

Jag håller med, jag tror inte att det är på grund av att jag är snäll som kvinnor blir avtända. Däremot tror jag att anledningen till att jag är snäll, lyssnar och empatisk är för att jag är mer ”kvinnlig” än de flesta männen.

Såg den här och kände mig nödgad att svara. Jag slänger in en brasklapp igen bara att jag kanske låter hård, men det är för att jag vill att du ska få det du vill ha. Helst igår. Haha.

Jo. Skit i snällhet och empati. De är fina saker i sig, men de är inte det som kommer göra dig intressant. Det är dina intressen och dina ståndpunkter i saker och ting som gör dig intressant. Dina passioner och vad du hatar. Dina sexuella fantasier och dina ambitioner i livet.

Missförstå mig rätt nu. Att var snäll och empatisk är vitalt för att du ska vara en vettig människa, men om någon säger till mig att de är snälla och empatiska så tänker jag instinktivt på något mjäkigt. Och jag tror att kvinnor söker något snällt och empatiskt lika mycket som män gör det, men det är inget som får dig att sticka ut.

När jag läser mig själv låter det som att jag är någon adrenalingubbe som tänker med kuken. Haha. Jag vill verkligen inte låta så, men jag vet vilket helvete det är att inte nå hela vägen fram, och jag vet att kompisar som jag har hjälpt har varit tacksamma för den extra knuffen. Så jag ber försynt om ursäkt för den hårda tonen ♥️

<3 Fattar vad du menar, man ska inte göra något som går emot hela sin person och väsen, utan det handlar kanske mer om att känna sig inspirerad till att öva på något – inom rimliga gränser och som man tror genuint på – på längre sikt? Att plötsligt bete sig raggigt, har jag all förståelse för känns olustigt och orimligt utifrån där du är nu. En annan vinkel kanske kan vara att titta på en kvinna och föreställa sig göra något intimt med den personen –  det i sig kan skapa den där sexuella spänningen i luften. Tror ärligt talat inte jag ska uttala mig mer här i tråden, haha. Har dessutom nog med mina egna kärleksbeskymmer 😛