Emotionellt attraktiv?

[Blue Vajeno]

I mitt liv som en 30+ årig man har jag vid flera tillfällen haft kvinnor som flörtat med mig. Även en kvinna som rakt ut sagt att hon vill lämna sin pojkvän för mig.
Felet är just det, exakt ALLA kvinnor som har varit tydligt intresserad har redan en pojkvän. Jag är som person maskulin i mitt utseende men feminin i mitt inre. Ganska tillbakadragen, gillar att lyssna på folk och försöka ge emotionellt stöd när jag känner att jag kan.
Så jag får en känsla av att jag kan ses som attraktiv hos kvinnor som redan är i ett förhållande, om de inte får tillräckligt med uppmärksamhet av sin partner.
Istället när det kommer till kvinnor som är singel så är det inte lika aktuellt. Då känns det mer som att de går efter ytlig, sexig charm istället för något emotionellt. Har även träffat ganska många män som är trans eller homosexuella som har varit väldigt flörtiga med mig, de har däremot varit singel. Synd bara att jag inte är lagd åt det hållet annars hade det varit lätt känner jag 😛

Jag har varit singel hela livet, även oskuld. Då jag helt enkelt inte är bekväm med att vara den typiska mannen som ska ta ställning och ta beslut. Det är ju lustigt när jag tänker efter att jag kunde ha haft en relation vid flera tillfällen om jag låtit någon av personerna som redan var i en relation in.
Men hur ska jag kunna lita på någon som är villig att vara otrogen med sin nuvarande partner? Jag kan helt enkelt inte respektera en person som är villig att gå bakom ryggen på någon som litar på dem. Så jag har alltid hållit mig undan från kvinnor som redan har en pojkvän.

Men då är väl frågan, hur ska man bli mer attraktiv för kvinnor som är singel? Är svaret bara att skaffa mer muskler, vara mer maskulin och försöka att pusha deras gränser?
Att vara förstående, lyssna och att bry sig kan jag säga av erfarenhet ger absolut inga resultat med kvinnor som är singel mer än att bli en vän.

Är det någon kvinna som har erfarenhet av detta? Som kanske har varit i ett förhållande och känt attraktion till någon som de inte skulle falla för om de var singel? Om det helt enkelt är så att män som lyssnar och bryr sig inte är sexuellt attraktiv när ni är singel? Skulle vara intressant att höra om det från er sida.

Tycker det låter som att du har ett guldläge. En hunk med ett inre djup, kan det verkligen bli så mycket bättre än så?

Jag tänker direkt på att de här kvinnorna kanske inte förstår paradoxen i din person. Där på krogen framgår inte din mjuka sida, antar jag. Så de ytliga personerna som inte söker emotionell kontakt är de som kommer fram eller skriver på dejtingsidor. Det kan vara så att du sållas bort av de emotionellt tillgängliga för att de felaktigt kategoriserar in dig i den andra ytligare falangen?

Lösningen tror jag är att visa mer av dig. Hela dig. Ditt inre. Sårbarhet. Då kommer automatiskt de som gillar emotionell kontakt att dras till dig.

[Blue Vajeno]

Hej, tack för svaret!

Roligt att någon tycker att det låter som ett guldläge i alla fall 😉

Jag förstår vad du säger och jag kan nog medge att jag förmodligen uppfattas vara någon som jag inte är när man ser från det yttre. Jag har bland annat sett många bli obekväm när jag går bakom dem, även har jag hört folk säga att de är rädda att jag ska smälla till dem. Men jag har då aldrig slagits i hela mitt liv och jag planerar inte att börja nu.

Så det finns väl en stor möjlighet att personer som finner mig ytligt attraktiv tappar den känslan när de pratar med mig då jag är väldigt öppen och känslosam av mig.
Sen kanske de som är mer ute efter en känslosam person inte ser mig som så då jag förmodligen inte uppfattas som en känslosam & sårbar person i mitt yttre.
Frågan är ju då vad man ska göra. För jag har alltid varit väldigt öppen, så att visa mitt inre tycker jag definitivt att jag gör. I alla fall till personer som jag pratar med.
Men det är ju möjligt att jag missuppfattar mig själv också, att jag inte inser hur jag beter mig mot folk. Det är ju svårt att se sig själv som andra ser på oss.

Visst var det väl du som också lyssnar på podcasten Happydejting? Tänkte på att Linnea, coachen, pratar ju om de tre här nivåerna som behöver vara med: emotionell– , intellektuell– och sexuell kontakt.

När hon intervjuer personer där frågar hon så mycket om vad dessa personer brukar få höra av de personerna som de dejtar. De som säger “den rätta känslan saknas” verkar ju ha problem med att skapa emotionell kontakt, men det låter det inte alls som att du råkar ut för. Så check på den, hehe. Sexuell kontakt låter det ju heller inte som är dilemmat här – eftersom du snarare verkar vara för het. Kvar är då intellektuell kontakt – hur känner du där? Kan ni nå varandra på den nivån?

Högst medveten om att du egentligen önskade respons från tjejer som beter sig på det där andra sättet, men det här forumet är ofta ganska snävt, och inte så många som svarar, därav tänkte jag att ett svar är bättre än eventuellt ingenting. Jag hoppas dock en sådan person skriver och ger sina viktiga bidrag!

[Blue Vajeno]

Jag lyssnar inte på Happydejting, men om jag minns rätt så kanske det var du som rekommenderade en podcast där för ett tag sen till mig?
För jag känner igen det och jag tror att jag lyssnade på en podcast, det var ett tag sen nu dock.

Emotionell kontakt är det nog inga problem med. Jag skulle däremot inte säga att jag är för het.. skulle själv säga motsatsen. Sen är det ju så att jag har dålig självkänsla och det kan ju absolut bidra till att jag inte är sexig, men istället stärker det nog min emotionella sida. Däremot har jag högt självförtroende.

Sen har jag ju fått bekräftelse från vissa kvinnor att de har varit intresserade och jag har tyckt att mer eller mindre alla av dem har varit väldigt trevliga och snygga, men det är ju det där lilla problemet att de redan har en partner.
Så jag vet ju om att jag inte är så pass ful att jag inte skulle kunna få en partner, men tyvärr är min självkänsla låg tack vare min uppväxt.

Intellektuell kontakt är en svår fråga, det beror väl väldigt mycket på vem man pratar med? Själv har jag inga problem att prata om allt och inget, men jag vet också att många är obekväma med det. Jag har lätt att prata om ämnen som kan vara känsliga och det kanske kan få folk att vilja hålla sig undan?

Hehe, jag är tacksam för alla svar! 🙂 Jag vet att det är lite glest på folk här, även jag brukar vara ganska inaktiv på att skriva även om jag tittar runt lite då och då. Ibland är det skönt att bara få skriva av sig även om ingen svarar.

<3 Jaha, okej. Låter vagt bekant att jag tipsat om denna nu när du säger det, haha.

Tänker att intellektuell kan innebära att ha en stark intellektuell kapacitet, intellektuell nyfikenhet och att ha förmågan att analysera och förstå komplexa idéer och koncept.
En intellektuell person tenderar att ägna sig åt intellektuell verksamhet, såsom att läsa, studera, forska och reflektera över olika ämnen.

Intellektuella människor har ofta ett brett spektrum av kunskaper och intressen. Är ofta djupt engagerad i att förstå och utforska världen och människans villkor, samt analytiska och kritiska tänkare, och där man strävar efter att förstå komplexiteten i både teoretiska och praktiska problem.

En intellektuell är inte nödvändigtvis begränsad till en specifik akademisk disciplin eller område.
Det viktigaste är förmågan att tänka kritiskt, reflektera över idéer och kunna kommunicera och diskutera dessa idéer på ett sätt som stimulerar och utmanar andra människor.

—

För egen del har jag kommit på att det nog brister med den sexuella kontakten, faktiskt. Kan absolut halta även intellektuellt, big time (umgås med för smarta personer), men det som oftast snurrar runt i huvudet är att jag känner mig obekväm i min egen kropp. Är det likadant för dig, månnetro?

[Blue Byqite]

Hej! Va grymt av dig att du söker efter råd och tips för att ta tag i det. Det kan du känna dig stolt över.

Jag kommer vara helt ärlig här och jag kommer göra det från en infallsvinkel fär jag tillåter mig själv att spekulera helt fritt kring din person. Har jag fel så det bara att ignorera mig.

Men när jag läser det du skriver är du en total motsatt spegelbild av mig själv. Jag är en man i 30-årsåldern som inte är fysisk attraktiv. Jag är sannerligen inte ful, men jag tynar bort i ett sällskap av hunkar och det har jag fått förhålla mig till hela mitt liv. Där emot är jag charmig och har ett gott självförtroende och har således nått en relativ framgång hos kvinnor.

Så. Till saken. Jag vill återigen understryka att jag spekulerar här, men jag gissar att du har haft lätt att trilla in i friendzones genom åren genom att du är väldigt fin i att lyssna och visat att du finns tillgänglig för kvinnor om de behöver lätta på hjärtat. Just därför har du också en speciell plats i hjärtat hos kvinnor i förhållanden när de känner att de inte får det emotionella stöd de behöver hemma, som du skrev.

Om jag har rätt här så kan jag komma med en positiv nyhet. Det är att du inte behöver ändra på dina personlighetsdrag det minsta. Du har ett guldläge som redan är nämnt här. Du är attraktiv och får kvinnor att anknyta till dig och du gillar det antar jag. Så ändra inte på något där. Alls.

 

MEN. Om jag fortsätter spekulera så hamnar du i friendzones av den enkla anledning att du inte tydligt visar vad du vill och således inte utstrålar någon sexuell energi. Utan att du hoppas att det kanske kommer till något djupare med tiden.

Så mitt råd till dig är att vara mer tydlig och tänka på vad det är för något du utstrålar. Om du gör det så kommer vissa av dessa kvinnor som känner sig emotionellt knutna till dig att skrämmas iväg, då deras vänskapsambitioner helt plötsligt hotas, men om du är ok med det ( vilket det låter som) så kommer de kvinnor som snarare kommer känna en emotionell och sexuellt dragning till dig att komma istället.

S det är mitt råd. Ignorera som sagt om jag har fel i mina spekulationer. Annars så vet jag att du kommer komma in på banan snart. Gör det inte mer komplicerat, utan upp med självförtroendet nu och rocka loss

 

Blue Byqite skrev:

Om jag fortsätter spekulera så hamnar du i friendzones av den enkla anledning att du inte tydligt visar vad du vill och således inte utstrålar någon sexuell energi. Utan att du hoppas att det kanske kommer till något djupare med tiden. Så mitt råd till dig är att vara mer tydlig och tänka på vad det är för något du utstrålar. Om du gör det så kommer vissa av dessa kvinnor som känner sig emotionellt knutna till dig att skrämmas iväg, då deras vänskapsambitioner helt plötsligt hotas

Det är jättebra sagt! Fantastiskt!

[Blue Vajeno]

Blue Byqite skrev:

Hej! Va grymt av dig att du söker efter råd och tips för att ta tag i det. Det kan du känna dig stolt över. Jag kommer vara helt ärlig här och jag kommer göra det från en infallsvinkel fär jag tillåter mig själv att spekulera helt fritt kring din person. Har jag fel så det bara att ignorera mig. Men när jag läser det du skriver är du en total motsatt spegelbild av mig själv. Jag är en man i 30-årsåldern som inte är fysisk attraktiv. Jag är sannerligen inte ful, men jag tynar bort i ett sällskap av hunkar och det har jag fått förhålla mig till hela mitt liv. Där emot är jag charmig och har ett gott självförtroende och har således nått en relativ framgång hos kvinnor. Så. Till saken. Jag vill återigen understryka att jag spekulerar här, men jag gissar att du har haft lätt att trilla in i friendzones genom åren genom att du är väldigt fin i att lyssna och visat att du finns tillgänglig för kvinnor om de behöver lätta på hjärtat. Just därför har du också en speciell plats i hjärtat hos kvinnor i förhållanden när de känner att de inte får det emotionella stöd de behöver hemma, som du skrev. Om jag har rätt här så kan jag komma med en positiv nyhet. Det är att du inte behöver ändra på dina personlighetsdrag det minsta. Du har ett guldläge som redan är nämnt här. Du är attraktiv och får kvinnor att anknyta till dig och du gillar det antar jag. Så ändra inte på något där. Alls. MEN. Om jag fortsätter spekulera så hamnar du i friendzones av den enkla anledning att du inte tydligt visar vad du vill och således inte utstrålar någon sexuell energi. Utan att du hoppas att det kanske kommer till något djupare med tiden. Så mitt råd till dig är att vara mer tydlig och tänka på vad det är för något du utstrålar. Om du gör det så kommer vissa av dessa kvinnor som känner sig emotionellt knutna till dig att skrämmas iväg, då deras vänskapsambitioner helt plötsligt hotas, men om du är ok med det ( vilket det låter som) så kommer de kvinnor som snarare kommer känna en emotionell och sexuellt dragning till dig att komma istället. S det är mitt råd. Ignorera som sagt om jag har fel i mina spekulationer. Annars så vet jag att du kommer komma in på banan snart. Gör det inte mer komplicerat, utan upp med självförtroendet nu och rocka loss

Hejsan, tackar för svaret!
Jag uppskattar din ärlighet för jag tar inte illa upp!
Jo det låter som är du är lite motsatsen till mig, så jag kan förstå att du har lättare att få dejter.
Generellt så håller jag helt med dig, utöver att jag har ganska bra självförtroende. Det är främst min självkänsla som är ett problem. Sen skulle jag inte kalla mig för en hunk, snarare att jag har potential till att bli snygg om jag bara tar hand om mig själv lite bättre.

Med det sagt så håller jag annars med dig. Jag blir absolut satt i en “friendzone” och jag har väldigt svårt att visa mina känslor för någon. Det är väl av flera skäl som har med min uppväxt att göra.
Även så vill jag inte göra den jag pratar med obekväm, men jag antar att jag kommer helt enkelt behöva utsätta folk för obekväma situationer om jag någonsin ska kunna finna en partner.
Lite det jag var inne på i första inlägget också, det krävs helt enkelt att “pusha gränser”. Att se vart gränsen går någonstans. Det är ju lite den biten jag är väldigt obekväm med, är mer feminin av mig och inte maskulin trots allt.

Har en vän som en gång som sa en raggningsreplik till mig som jag skulle upprepa tillbaka till honom. När jag gjorde det så fick jag som svar att han kände inget alls. Att jag helt enkelt inte har förmågan att vara flörtig, och det måste jag nog hålla med om.
Så det kanske är som ni båda säger att jag har ett guldläge, men samtidigt känner jag att det är ett “double ended sword”. Jag må ha empati och kan vara snäll, men tack vare det har jag också svårt att vara den mannen som de flesta kvinnorna söker.

 

Indigo Fijylo skrev:

<3 Jaha, okej. Låter vagt bekant att jag tipsat om denna nu när du säger det, haha. Tänker att intellektuell kan innebära att ha en stark intellektuell kapacitet, intellektuell nyfikenhet och att ha förmågan att analysera och förstå komplexa idéer och koncept. En intellektuell person tenderar att ägna sig åt intellektuell verksamhet, såsom att läsa, studera, forska och reflektera över olika ämnen. Intellektuella människor har ofta ett brett spektrum av kunskaper och intressen. Är ofta djupt engagerad i att förstå och utforska världen och människans villkor, samt analytiska och kritiska tänkare, och där man strävar efter att förstå komplexiteten i både teoretiska och praktiska problem. En intellektuell är inte nödvändigtvis begränsad till en specifik akademisk disciplin eller område. Det viktigaste är förmågan att tänka kritiskt, reflektera över idéer och kunna kommunicera och diskutera dessa idéer på ett sätt som stimulerar och utmanar andra människor. — För egen del har jag kommit på att det nog brister med den sexuella kontakten, faktiskt. Kan absolut halta även intellektuellt, big time (umgås med för smarta personer), men det som oftast snurrar runt i huvudet är att jag känner mig obekväm i min egen kropp. Är det likadant för dig, månnetro?

Hmm, till viss del kanske jag känner mig obekväm i min egen kropp, inte fullt ut dock. Tränar jag lite mer så är jag säker på att jag skulle trivas med min kropp och jag har redan börjat tagit tag i det.
Men jo, det är väl den sexuella kontakten som det brister i absolut.
Den intellektuella kan ibland vara lite stel, kan vara svårt att lägga till saker när man inte har koll alls på ämnet. Så då blir det kanske mer att jag stället många frågor för att det kan intressera mig att få reda på mer information om det.
Jag måste helt enkelt bli bättre på att vara flörtig. Jag får dock en känsla av att om jag börjar flörta en massa så kommer det mer kännas creepy än sexigt. 😅

Blue Vajeno skrev:

Jag må ha empati och kan vara snäll, men tack vare det har jag också svårt att vara den mannen som de flesta kvinnorna söker.

Det här är jag övertygad om är ett tankefel, hehe. Jättevanligt att män tror att de är “för snälla”.

Nu är jag faktiskt kvinna och fyller nästan 40 år, så jag vågar uttala mig om detta. Jag har haft sexuella relationer, hutlöst många killar har jag hånglat med, även haft extremt mycket killkompisar och även varit i kärleksrelationer (som visserligen inte varat så länge..ehm.). Men snällhet kan inte vara den avgörande faktorn som gör kvinnorna avtända?

Det handlar sällan heller, tror jag, om att upplevas hotfull eller vara mer otrevlig. Utan jag är nog också helt inne på teorin om sexuella energin och även flirtförmåga. De absolut flesta kvinnor vill inte ha “en tjejkompis”/”en syster” som partner, vi har detta så det räcker och blir över allra oftast, däremot vill många känna sig uppvaktade, få känna sig kvinnliga. Att de är sexuellt attraktiva för männen. Äventyr, charm.

Happydejting, har någon kurs på sin hemsida, typ “flirtskolan” heter det tror jag. Inte själv gått den, men det är ett tips! <3

[Blue Vajeno]

Indigo Fijylo skrev:

Det här är jag övertygad om är ett tankefel, hehe. Jättevanligt att män tror att de är ”för snälla”. Nu är jag faktiskt kvinna och fyller nästan 40 år, så jag vågar uttala mig om detta. Jag har haft sexuella relationer, hutlöst många killar har jag hånglat med, även haft extremt mycket killkompisar och även varit i kärleksrelationer (som visserligen inte varat så länge..ehm.). Men snällhet kan inte vara den avgörande faktorn som gör kvinnorna avtända? Det handlar sällan heller, tror jag, om att upplevas hotfull eller vara mer otrevlig. Utan jag är nog också helt inne på teorin om sexuella energin och även flirtförmåga. De absolut flesta kvinnor vill inte ha ”en tjejkompis” som partner, vi har detta så det räcker och blir över allra oftast, däremot vill många känna sig uppvaktade, få känna sig kvinnliga. Att de är sexuellt attraktiva för männen.

Jag håller med, jag tror inte att det är på grund av att jag är snäll som kvinnor blir avtända. Däremot tror jag att anledningen till att jag är snäll, lyssnar och empatisk är för att jag är mer “kvinnlig” än de flesta männen.
Jag känner att det finns en anledning till att kvinnor främst är dem som blir uppvaktade och männen är de som uppvaktar. De trivs helt enkelt med sina roller.
Så när jag kommer som en man och inte är bekväm med den typiska manliga rollen, jag är istället mer empatisk. Då blir det problematiskt för kvinnan som söker just det som en maskulin man kan ge, eftersom jag inte ger samma energi då som de är ute efter så blir jag helt enkelt ensam och hamnar i “friendzone”. Därför jag menar att min empati och att jag är snäll gör det problematiskt, för att det kommer från att jag är mer feminin vilket inte är attraktivt. Som du sa så har ni nog med tjejkompisar.

<3 Du har en poäng!

Kommer då utsökt att tänka på hur det du beskriver påminner om Carl Jungs teori om “anima” och “animus”?

“Anima” representerar den kvinnliga komponenten i psyket hos män. Den representerar deras omedvetna kvinnliga egenskaper, inklusive känslighet, intuition och kreativitet.

Motsvarigheten till detta är “animus” .
Detta är den maskulina komponenten som finns i kvinnornas psyke. Det representerar deras omedvetna maskulina egenskaper, inklusive bestämdhet, rationalitet och självständighet.

Jung talar om hur detta innebär att integrera och balansera motsatta aspekter av ens psyke för att uppnå psykisk hälsa och helhet, och hur dessa behöver samspela mellan två personer i en kärleksrelation.

Har man mycket av den ena kan man behöva krysta fram exempelvis mer sexuell energi, som i ditt fall, då, över på den andra. Medan en “manlig” kvinna kan behöva utveckla mer känsliga sidor för att inte konkurrera ut motpartens “animus”. Det handlar om att tillsammans skapa en helhet.

Tänker att man har hört om kvinnor som blir irriterade när de får fysiskt försvara sina män, osv. Kan även tänka mig att kvinnliga-kvinnor, inte vill ha ännu mer kvinna. På samma sätt som jag inte tror manliga-män, vill ha mer manlighet i sina kärleksrelationer.