Ej bekväm kring andra människor

Sitter i samma sits. Det är verkligen jättesvårt.

Jag tänker att en del av lösningen kan vara att fortsätta att utsätta sig för sådana situationer samt att vara uppmärksam på vilka tankar/antaganden man gör. T.ex. om någon uppmärksammar mig på något jag gjort fel så kanske mitt grundantagande är “oj, vilken hemsk och dålig person jag är som inte kunde göra ens det där rätt” eller “nu kommer den där personen hata mig för all framtid” (etc). Då kan det hjälpa att utmana de tankarna. Kanske kan jag då påminna mig om att alla gör misstag ibland, kanske till och med tänka tillbaka på när andra människor gjort misstag utan att det var någon större grej. Sedan kan jag skapa en ny berättelse om det som inträffat: “vilken hjälpsam person som dök upp och berättade att det var lunchstängt” (eller vad det nu än kan vara).

Detsamma gäller i de fall någon är uppenbart arg eller otrevlig. Istället för att tänka att det är något fel hos dig kanske du kan tänka “oj, den där personen har nog en jobbig dag” eller något i den stilen.

Det är verkligen inte lätt att lära om när man lärt sig att ta på sig ansvaret för både sina egna och andras känslor – men jag tror att det går.

Förstår precis vad du menar och kan relatera. Det här har varit ett jätteproblem i min vardag för att jag är övertygad om att jag kommer göra bort mig, att andra tycker illa om mig och inte vill ha mig där osv. Alla interaktioner har en risk, framförallt de som är helt ovissa, eller ”neutrala” handlingar som kanske egentligen inte betyder så mycket överhuvudtaget men som man övertänker. Man vet aldrig vad som kanske kommer att hända, då blir det svårt att våga interagera med andra, framförallt främlingar.

Jag kämpar med det här men har blivit något bättre på det i jämförelse med kanske ett halvår tillbaka. För mig har det dels varit hjälpsamt med medicinering, eftersom övertänkandet har dämpats, åtminstone det allra mest extrema.

Jag har vågat att ta mig ut och känt att jag duger som jag är. Jag förlitar mig på att jag gör mitt bästa, kommunicerar och visar vad jag menar och är så trevlig jag bara kan. Med det så kommer man väldigt långt. Sen är det också läskigt att känna sig sårbar, men tro mig att personen inuti dig som bara gör sitt bästa är så älskvärd. Det finns alltid en risk att göra misstag. Jag har länge trott att jag har varit en dålig person och att något är fel på mig, men nu vet jag att det inte är så. Att göra misstag är en del av att vara människa, och andra gör misstag precis som du.

Du nämner scenarion där man kan känna sig dum och man sen grämer sig över att man gjort ett misstag. Det är verkligen fysiskt obekvämt. Jag tror det har mer med självkänsla än vad man kanske tror. Nånstans så känner man att man inte är värd att ta plats. Man är obekväm för att man inte vill bli avvisad en gång till, nästan som att man sitter och samlar på avvisningar. Till slut blir det för mycket. Jag tror det kan vara bra att reflektera över situationer och försöka komma till någon slags balanserad tanke. Vad hände, hur reagerade jag, hur fick det mig att känna och vilka tankar kom. Finns det något som kanske säger att de tankarna inte stämmer, och hade det kunnat vara annorlunda?

Sen är det också toppen att göra saker med andra och därigenom få en extra stöttning och en möjlighet att känna sig mer trygg.

Hoppas att något av detta var till hjälp, och att det börjar kännas lättare såsmåningom. Kram!

Ett par saker jag tycker kan hjälpa (har också ptsd och triggas när människor beter sig på sätt, och ibland vet jag inte exakt av vad)

Gå emot känslan. Försök agera som att du inte är rädd. Den andra personen behöver inte uppfatta det alls, det handlar bara om att försöka bryta känslorna och få en liten känsla av kontroll för sin egen skull.
Som i situationerna du beskriver när någon säger att det är stängt kan man till exempel  säga något obekymrat som “Tack då vet jag ,ha en fin dag”. Om man inte hinner säga det just i situationen, så kan man säga det senare.

Kyla ner ansiktet. Kan var svårt ute, men jag tycker det kan hjälpa om man kan att gå in någonstans där det finns wc och ta kallt vatten i ansiktet en stund.

Ta något med stark smak som ett par halstabletter, godis etc.

Lyssna på ljud, titta på saker man ser i omgivningen, musik, kanske spela något mobilspel, lukta på något, som en parfym. Låta känslan bara vara och gå över av sig själv.

Vad som helst ofarligt som ger sinnesintryck och hjälper en att hålla uppmärksamheten  i nuet. Prata tyst till sig själv, om det behövs,  på ett snällt och odramatiskt sätt.