Det låter som att flera processer varit i gång parallellt med varandra? Att du försökte vara på flera fronter samtidigt och att det sedan blivit lite rörigt att reda ut vad som varit vad efteråt? Och även att du såklart blev superförvirrad under tiden som det pågick?
Tänker t ex på den ena processen om att våga visa intimitet och ömhet (t ex genom att ge komplimanger om att den andra luktar gott). Att du också gjorde framsteg här och det är superfint inför framtiden!
Den andra processen om att inte vilja förändras i sin personlighet (bli en pleaser) och anpassa sig för mycket till den andra. Och där det låter som att han haft en ganska dominant energi eller hur man ska uttrycka det, och därmed gjort det snudd på omöjligt för dig att stå emot den kraften? Att du ofta blev överrumplad över hur han reagerade och blev osäker kring hur du skulle anpassa dig kring det?
Tredje processen om det sociala och hur “vid/öppensinnad/intresserad” man kan kräva av någon att vara i det. Hur stort ansvar man kan behöva ta i ett samtal och i en relation?
Tänker att det är fantastiskt att du kan skärskåda dig själv i detta, analysera vad tusan det var som hände egentligen. Även om ni hade haft kontakt kanske det hade varit oerhört svårt att kommunicera med honom om just detta – får intrycket att han inte varit så mottaglig generellt att få någon typ av feedback? Och det är väl det du hade behövt i den här relationen, liksom att ni samarbetade mycket mer och där du fick återkoppling från en person som varit mogen och stabil i sig själv att våga finnas kvar i det? Just så som intimitet brukar byggas upp över tid?
Värme
