Psykist ohälsa hos fd partner hur söker man hjälp ?

[Teal Gogeme]

Hej.

 

Gör en lång sak rätt kort här,

Har i närmare ett år träffat en underbar tjej, men det är många käppar i hjulet då hennes x har mkt problem och vägrar ta hjälp med detta.

De har gemensamt barn, och varje gång han hämtar/lämnar barn så drar han alltid åt sig en nyckel för att kunna ta sig in i hennes lägenhet när hon är här hos mig, då händer allt ifrån att det kommer bilder på hennes barns adhd mediciner som han ska försöka ta självmord med, hon kommer hem och alla hennes saker är packat i sopsäckar och är utställt i trappuppgången, och oftast är även saker sönderklippt / förstört. Hotar henne med att ta barn ifrån henne. Märker även att hon är orolig / rädd för att vara i sitt hem när hon upptäckt att nycklar saknas (han har även lyckats göra nya nycklar). Detta har under tiden bara eskalerat och blivit värre och värre, han har varit fysiskt emot henne förr och börjar bli orolig att det ska gå för långt och hända igen. en mkt kort berättning men har hänt så otroligt mkt så skulle få skriva i dagar för att få med allt.

 

Finns det någon stans man kan vända sig med ?, någon man kan prata med anonymt så han kan få hjälp på något sätt?,

Hej! Oj, i mina öron låter det här jätteallvarligt och mer som ett polisiärt ärende? Visst är vi många på det här forumet som lider av psykisk ohälsa och som går i terapi för det, men färre av oss gör så pass sjuka grejer som den här fd. partnern, tänker jag. Generellt kan man kanske tänka sig i ett första led att kontakta socialjouren på sin ort för att rådfråga kring detta?

Ifall ni bor i Stockholm bifogar jag detta:

https://vardgivarguiden.se/globalassets/administration/patientadministration/patientnara-rutiner/omhandertagande-av-avliden/bilaga-11_kontaktuppgifter-socialjourer.pdf?IsPdf=true

[Teal Gogeme]

Red Simyna skrev:

Hej! Oj, i mina öron låter det här jätteallvarligt och mer som ett polisiärt ärende? Visst är vi många på det här forumet som lider av psykisk ohälsa och som går i terapi för det, men färre av oss gör så pass sjuka grejer som den här fd. partnern, tänker jag. Generellt kan man kanske tänka sig i ett första led att kontakta socialjouren på sin ort för att rådfråga kring detta? Ifall ni bor i Stockholm bifogar jag detta: https://vardgivarguiden.se/globalassets/administration/patientadministration/patientnara-rutiner/omhandertagande-av-avliden/bilaga-11_kontaktuppgifter-socialjourer.pdf?IsPdf=true

 

 

Jag har vart inne på att gå via polis med detta och även pratat med henne om det, har även försökt få tillfälle att föra en diskussion med honom och förklara att detta måste upphöra nu annars så behöver vi kontakta myndigheter så det blir en lösning, men tyvärr vågar personen i fråga inte ens prata med mig i telefonen, och ser han mig ute så seriöst springer han. Han lämnade till och med barn mitt på torget och sprang när vi skulle hämta dem för han såg att jag var med, (har aldrig någonsin pratat med honom eller haft någon form av kontakt)

Problemet med polis är att detta verkar ha pågått en längre tid långt innan våran tid och jag misstänker att det finns rädsla hos henne för att det ska bli fysiska såväl som psykiska tilltag så hon verkligen ber mig att inte gå den vägen även om man vill så är det inte lätt att svika en person man älskars tillit, därför jag funderar på om det finns t.ex nått sätt man kan gå tillväga så t.ex en psykiatriker eller liknande kontaktar honom och kan få honom att ta emot hjälp med sina problem eller vad man ska säga.

<3 Googla efter privatiserande terapeuter, ring upp någon av dem som du hittar på vinst eller förlust. Hör efter ifall du och din partner kan bekosta ett sånt typ av försök – upprepande telefonsamtal. Alltså där den proffesionella personen tar på sig uppgiften att ringa upp honom och tala om situationens allvar. Inte minst antar jag att barnen i det här måste fara rejält illa av att ha en pappa som beter sig så obehagligt emot deras mamma. Om det är någon som riskerar vårdnaden big time så lär det vara han. Har inte hört talas om att det kan gå till så att psykologer eller psykiatriker ringer upp men sålänge man betalar och det är konstruktivt – varför inte? Nästa steg ifall han går med på att få hjälp är öppna psykiatriska akutmottagningar. Låter alarmerande att han hotar om självmord.