Min familj står mig väldigt nära, jag är 23 år men bor fortfarande hemma pga att jag valde att plugga vidare och det var ett billigare alternativ.
Nu till saken… min pappa oroar mig till den graden att jag utvecklat ångest. Han konsumerar ofta alkohol och jag ser honom ganska ofta påverkad av alkohol vilket i längden gjort mig ganska ledsen och orolig för att något ska hända honom. Denna överdrivna alkoholkonsumtion har pågått i många år, vi har dock alltid haft det ganska gott ställt då han har haft ett välbetalt jobb. Under perioden av 10 månader förlorade han sina föräldrar som stod honom nära, visst de var gamla men båda försvann ganska hastigt utan förvarning, i samband med min farmor och farfars bortgång förlorade han sitt jobb som han var trygg med och hade arbetat på i många, många år. Detta gjorde hans mående bara sämre och nu är han enbart hemma och är allmänt nedstämd och konsumerar fortfarande alkohol och röker minst 2 paket cigarretter om dagen.
Vi är ganska öppna i vår familj så vi har alla försökt att prata med honom om detta och hur dåligt det är för honom men hur dåligt vi mår över detta också. Han vägrar varken inse att han har ett problem eller söka hjälp. Jag känner mig uppgiven och maktlös, samtidigt som jag har påverkats så mycket att jag utvecklat ångest och en konstigt beteende där jag hela tiden känner behov av att kontrollera honom och analysera hans mående.
