Hem > Forum > Närstående > Min borderlinersambo krossar mig.

Min borderlinersambo krossar mig.

Visar 12 inlägg - 1 till 12 (av 23 totalt)
22
  • Avatar

    Nu har hon gjort det igen. Min sambo lämna mig gråtande i hallen för att gå ut och festa. Slutar alltid med katastrof.

    Nu har hon gjort det igen. Min sambo lämna mig gråtande i hallen för att gå ut och festa. Slutar alltid med katastrof.

    Inte mycket info att gå på så ger att kort svar också. Lämna henne om hon får dig att må så dåligt för att gå ut och festa. Hon är uppenbarligen inte värd det.

    Avatar
    Trådstartaren

    Inte mycket info att gå på så ger att kort svar också. Lämna henne om hon får dig att må så dåligt för att gå ut och festa. Hon är uppenbarligen inte värd det.

    Vi har varit tillsammans i 7,5 år och har 2barn. Sista året har varit katastrof, förra sommaren var hon otrogen 3gånger. Sedan klappa hon ihop och gick in i depression och jag fick ta henne till psyk. Hon låg nog och grät i 3veckors tid. Jag gjorde allt för att hon skulle komma upp igen. Sedan gjorde hon samma grej i sommar igen, var otrogen, sedan fick jag köra in henne till psyk för att hon skulle ta livet av sig. Sedan har hon legat som ett paket i drygt 6veckor. Efter dessa veckor reser hon sig och börjar komma igen, det går drygt 2veckor sedan får hon för sig att hon ska ut och festa hon blir skitfull och hamnar i säng med en annan kille, vilket var i fredags.

    I lördags låg hon och grät hela dagen klängde på mig konstant.

    Igår så börja hon stöta bort mig och vill inte ha mig för hon tycker inte hon är värd mig. För att senare på kvällen klänga på mig igen. Och idag var hon och handlade pressenter till mig på dagen för att sedan komma hem och göra slut med mig, för att hon inte är värd mig.

    Vi har varit tillsammans i 7,5 år och har 2barn. Sista året har varit katastrof, förra sommaren var hon otrogen 3gånger. Sedan klappa hon ihop och gick in i depression och jag fick ta henne till psyk. Hon låg nog och grät i 3veckors tid. Jag gjorde allt för att hon skulle komma upp igen. Sedan gjorde hon samma grej i sommar igen, var otrogen, sedan fick jag köra in henne till psyk för att hon skulle ta livet av sig. Sedan har hon legat som ett paket i drygt 6veckor. Efter dessa veckor reser hon sig och börjar komma igen, det går drygt 2veckor sedan får hon för sig att hon ska ut och festa hon blir skitfull och hamnar i säng med en annan kille, vilket var i fredags. I lördags låg hon och grät hela dagen klängde på mig konstant. Igår så börja hon stöta bort mig och vill inte ha mig för hon tycker inte hon är värd mig. För att senare på kvällen klänga på mig igen. Och idag var hon och handlade pressenter till mig på dagen för att sedan komma hem och göra slut med mig, för att hon inte är värd mig.

    Jösses, du måste vara en av de starkaste jag hört. (Asså jag förstår inte hur du orkar, älskar du henne fortfarande eller är du fortfarande med henne för barnen eller för att hon inte ska ta livet av sig är min fråga)

    Iaf, om jag ska vara ärlig så verkar det som att hon skulle behöva rätt kraftiga mediciner och kanske behövas läggas in en period för att verkligen få den hjälp hon behöver. Det är varken bra för dig, henne eller barnen att hon gör som hon gör (och självklart förstår jag att det inte är avsiktligt av henne)

    Du måste göra det som är bäst för era barn i första hand även om det innebär att deras mamma måste bli inlagd på psyk.

    Avatar
    Trådstartaren

    Jag älskar henne något otroligt, jag vet det är helt sjukt. Vet att hon älskar mig med. Men hon går in i sjuka perioder när hon blir helt känslokall, bryr sig inte om någonting mer än sig själv. Gör helt sjuka grejer. Sen kommer depressionen när hon vill ta sitt liv och inte kan leva utan mig och så vidare. Jag har verkligen nått min smärtgräns nu. Måste försöka bryta med henne nu.

    Jag älskar henne något otroligt, jag vet det är helt sjukt. Vet att hon älskar mig med. Men hon går in i sjuka perioder när hon blir helt känslokall, bryr sig inte om någonting mer än sig själv. Gör helt sjuka grejer. Sen kommer depressionen när hon vill ta sitt liv och inte kan leva utan mig och så vidare. Jag har verkligen nått min smärtgräns nu. Måste försöka bryta med henne nu.

    Ja tyvärr, du kan inte ha det så där, då behöver du få ensam vårdnad om barnen också för det är uppenbart att hon inte skulle fixa det.

    Avatar
    Trådstartaren

    Ja tyvärr, du kan inte ha det så där, då behöver du få ensam vårdnad om barnen också för det är uppenbart att hon inte skulle fixa det.

    Kämpat som idiot, under en lång tid för att saker ska fungera, till vilken nytta?? Är helt psykiskt utmattat. Nu så har hon gått in i sin sjuka bubbla igen och kommer såra mig ännu mer. För att sedan crasha.

    Jag sitter på jobbet och försöker klara dagen utan att bryta ihop. Är så sjukt jävla jobbigt. Vet inte vad jag ska ta mig till.

    Kämpat som idiot, under en lång tid för att saker ska fungera, till vilken nytta?? Är helt psykiskt utmattat. Nu så har hon gått in i sin sjuka bubbla igen och kommer såra mig ännu mer. För att sedan crasha. Jag sitter på jobbet och försöker klara dagen utan att bryta ihop. Är så sjukt jävla jobbigt. Vet inte vad jag ska ta mig till.

    Du kan inte leva hela livet för hennes skull och acceptera all otrohet och hennes bergochdalbana till humör.
    Tror du att hon skulle behöva någon att prata med, någon oberoende om man säger så?

    Avatar
    Trådstartaren

    Du kan inte leva hela livet för hennes skull och acceptera all otrohet och hennes bergochdalbana till humör. Tror du att hon skulle behöva någon att prata med, någon oberoende om man säger så?

    Jag vill att hon ska ta tag i sig själv men hon säger att hon inte orkar.

    Prat med hennes kontakt på psyk igår och vi försökte få in henne dit för utvärdering. Hon fick tid idag kl 11 och hon skulle åka in till att börja med, men igårkväll börja hon tvivla och imorse fick jag ett sms på jobbet att hennes kontakt var sjuk, så blev inget möte. Vet inte om det är sant eller ej. Nu ser hon sig som singel är helt oberörd, inga känslor alls, behandlar mig som om det var jag som varit otrogen, hon ljuger för mig, hon manipulerar allt och alla, har fixat nytt boende och ska ut och festa imorgon igen. Så nu väntar jag bara på krashen.

    Jag vill att hon ska ta tag i sig själv men hon säger att hon inte orkar. Prat med hennes kontakt på psyk igår och vi försökte få in henne dit för utvärdering. Hon fick tid idag kl 11 och hon skulle åka in till att börja med, men igårkväll börja hon tvivla och imorse fick jag ett sms på jobbet att hennes kontakt var sjuk, så blev inget möte. Vet inte om det är sant eller ej. Nu ser hon sig som singel är helt oberörd, inga känslor alls, behandlar mig som om det var jag som varit otrogen, hon ljuger för mig, hon manipulerar allt och alla, har fixat nytt boende och ska ut och festa imorgon igen. Så nu väntar jag bara på krashen.

    Vet inte, men det ända sättet jag ser att du kan hjälpa henne är att sätta press på henne. Hon måste få konsekvenser av sitt agerande. Ta inte tillbaka henne, flytta inte tillbaks med henne, kämpa inte för att få hennes uppmärksamhet. Om du alltid finns där oavsett vad som händer och vad hon gör så kommer hon att utnyttja det på ett eller annat sätt. Och det hjälper varken dig eller henne.

    Avatar
    Trådstartaren

    Vet inte, men det ända sättet jag ser att du kan hjälpa henne är att sätta press på henne. Hon måste få konsekvenser av sitt agerande. Ta inte tillbaka henne, flytta inte tillbaks med henne, kämpa inte för att få hennes uppmärksamhet. Om du alltid finns där oavsett vad som händer och vad hon gör så kommer hon att utnyttja det på ett eller annat sätt. Och det hjälper varken dig eller henne.

    Tack

    fick en riktigt urladdning, har insätt att loppet är kört ändå. Så nu får hon stå på egna ben. Hon försökte med allt för att såra mig, var helt desperat, sen drog hon. Nu ska jag bara stå fast vid mitt beslut.

    Tack fick en riktigt urladdning, har insätt att loppet är kört ändå. Så nu får hon stå på egna ben. Hon försökte med allt för att såra mig, var helt desperat, sen drog hon. Nu ska jag bara stå fast vid mitt beslut.

    Bra, för du vill inte vakna upp om 10 år och ångra alltihop och känna att du slösat bort en stor del av ditt liv.

Visar 12 inlägg - 1 till 12 (av 23 totalt)
22

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.