Mamma till en dotter med aktiva självmordstankar.

Hej.

Min dotter, som nyss fyllt 18 år har aktiva självmordstankar. De kommer i skov men den senaste gången var de värre och mer påträngande än vanligt. Hon har en ADHD diagnos och lider även av generell ångest.

För en vecka sedan åkte vi in till akutpsyk men hon ville inte bli inlagd och eftersom jag verkade vara en vettig förälder, skickade de hem oss. Till saken hör att även jag, mamman, har en ADHD diagnos samt ångestsymptom, vilket försvårar min oro när det gäller mitt barn. Jag kan inte sova, när de har skoven infaller, har svårt att hantera minsta stress samt orka med de andra barnen. Detta in sin tur gör att mina skuldkänslor över att inte kunna få mitt barn att må bättre håller på att äta upp mig inifrån.

Det här blev väldigt rörigt men jag undrar hur andra hanterar den konstanta oron för ett barn med aktiva självmordstankar.

Hur får man sitt barn att vilja leva, om så bara en dag i taget?

 

Nu har jag inte ett barn utan en sambo, mycket handlar i vårt fall att hålla huvudet sysselsatt med annat och avbryta spiralen av tankar som lätt går igång i huvudet.

Det kan vara att prata , spela spel, och skapa en stark rutin om dagarna . Det tillsammans med hjälp från psykiatrin hjälper oss att få en stabil grund

vid panik och starka självmordstankar har vi fått lära oss en taktik för att avbryta tanke mönstret – det är genom stopp ord. Det funkar ibland , och ibland inte. Det man kan göra är att finna ett ord som man tycker är passande ( tomte för min del ) och när det startar så upprepar man det i huvudet eller högt tills hjärnan släpper tag.  Det är lite olika hur det funkar, men testa skadar ju inte.

lycka till, och om ni medicinerar med ex concerta tänk på att man kan få ångest som en biverkning – jag hade fått för stark dos själv och fick backa på doseringen för att det skulle fungera

 

lycka till