Hem > Forum > Närstående > Dotter till mamma med psykisk sjukdom

Dotter till mamma med psykisk sjukdom

Visar 5 inlägg - 1 till 5 (av 5 totalt)
4
  • Avatar

    Hej! Jag har en mamma som hela livet har haft depressioner och säkert något mer. Hon vill inte prata om det och är aggressiv när jag tar upp det. Är det någon mer som upplevt samma sak? Hur hanterar ni det?

    Hej, åh jag känner verkligen igen mig! När jag var yngre förstod jag inte riktigt varför mamma var ledsen och arg, och varför hon blev arg på det mest konstiga saker. Nu som ung vuxen förstår jag mer. Jag hanterar det nu genom att prata med mina syskon, pappa och vänner om det. Med min mamma är det så att hon inte kan hantera/acceptera psykisk ohälsa hos någon. Jag har fått höra väldigt elaka kommentarer när jag pratat om min psykiska ohälsa, och det är nästan det som tagit mest på mig. Men genom att prata om det, kanske främst med vänner utomstående familjen, tror jag det på något sätt blir lättare att definiera situationen och därmed hantera den. Att få iallafall min mamma till att söka hjälp är svårt, hon är så säker på att det är vi i familjen som är ”de felande” och ansvariga för hennes mående, inte depressioner och liknande.

    Avatar

    Föräldrar är ett problem – speciellt som de förnekar att de har problem. Undra hur många av oss har eller har haft det så under vår uppväxt?

    Min mamma är narcissist (NPD) med antisociala tendenser (ASPD). Personer med den typen av personlighetsstörning ”erkänner” i princip aldrig att de har problem, utan projicerar allting på andra. Jag är nästan 50 och brottas dagligen med c-PTSD, depression och ångest pga detta. Sedan några år har jag brutit all kontakt med henne, hela min familj och släkt. Jag går i terapi, inga mediciner hjälper – förutom sömntabletterna. Det är en oerhört lång resa för mig att förstå och komma ur alla försvarsmekanismer i mig, och all skam och förvirring en uppväxt med henne har orsakat. Ja jag säger orsakat, det är bara senaste åren jag förstått vad ”felet” var och det tar emot att skylla på sim mamma, det låter inget vidare, men det är sanningen. Det vore fantastiskt att få kontakt med andra här som har erfarenhet av relationer med narcissister. Hoppas det är OK för moderatorn, det handlar inte om att svartmåla narcissister utan snarare förstå och diskutera hur närstående kan hantera problemet.

    Hej! Jag har en mamma som hela livet har haft depressioner och säkert något mer. Hon vill inte prata om det och är aggressiv när jag tar upp det. Är det någon mer som upplevt samma sak? Hur hanterar ni det?

    Hej, detta är ett sent svar, men kanske läser du det i alla fall.

    Jo jag känner igen mig. Min mamma har mått dåligt i hela sitt liv. Innan jag föddes hade hon ångestattacker har hon berättat. ”Men det försvann när du föddes”, har hon även sagt. Jag undrar liksom var den ångesten tog vägen? In i mig delvis gissar jag.

    Jag fick en borderlinediagnos sommaren 2010. Då var jag 36 år. Även min mamma, som varit i sporadisk kontakt med psykiatrin, fick av en, typ läkare (jag är inte helt säker) höra att hon ”har en släng av borderline och socialt suicidalt beteende”. När jag försökte fråga min mamma lite mer ingående vad ”läkaren” hade sagt gick hon till attack och undrade varför det var intressant för mig. Jag blev så himla chockad och mer eller mindre traumatiserad av att hon inte fattade det. Hon visste ju att jag hade en Borderlinediagnos. Efter den incidenten skrev jag ett långt mejl till henne och förklarade mina känslor. Hon förstod mitt perspektiv.

Visar 5 inlägg - 1 till 5 (av 5 totalt)
4

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.