Hem > Forum > Närstående > Alkhol.
Alkhol.
-
Pink Sypopi Trådstartaren
Dopet avklarat. Gick väldigt bra. Kändes hmm ja helt lugnt med mina döttrar.
Tja han skötte sig denna gången och det kändes ändå ganska bra.
Men nej. Jag känner att jag kommer aldrig kunna lita på honom. Nej det går inte. Men klara av att hålla mej lugn.
Och det var väldigt trevligt. Höll mitt lilla barnbarn nästan hela tiden. Vilket lugn och mysig bebis. Gick att locka henne till skratt. Hmmm känner mej varm i hjärtat. Krama bebis. Ja hon är helt enkelt underbar. Kände igen allt med bebis. Kändes härligt att vara delaktig. Och lära känna denna lilla underbara tjej. Tom prästen sa. Ja det här gick ju riktigt bra. En liten juvel.
Pink Sypopi TrådstartarenDet var underbart igår. Förstod att min man verkligen inte hade berättat allt om sin familj. Bara sånt som var negativt inget om det som är positivt. Ja jag tycker faktiskt inte det var bra av honom. Men berättar inte sånt till en människa som är djupt deprimerad. Och dessutom ja har hög sårbarhet av stress och oro.
Han var sig lik. Nej är fullkomligt nöjd med mitt beslut. Han var trevlig igår. Men ja nej. Usch så hemskt att leva med honom.
Skulle vilja släppa in mer känslor om mitt barnbarn. Men vågar inte. Så underbar. Vill träffa henne snart igen. Men vet inte om det blir så. Tänk att jag fick passa henne hela tiden. Vilken underbar ljuvlig liten flicka. Vilka goa härliga leenden jag fick. Henne kunde jag locka till skratt. Borde vara jätteglad och lycklig. Men är ledsen och stilla tårar rinner på min kind.
Avregistrerad användareHej kompis i cybern
vad kul att du träffat barnbarnet -tänk på att det är inte någon nåd att stila bedja om att du får lov att hålla ditt barnbarn. Ditt barnbarns rätt är att få umgås med sin mormor och det tror jag din dotter oxå tycker.
Bra att du känner att du gjort rätt beslut med din ex man. Jag är ju inte direkt förvånad över att han förmedlat vinklade nyheter om dig och om omgivningen – det brukar ju kontrollerande själar vara bra på efter vad jag sett.
Pink Sypopi TrådstartarenBehöver skriva av mej igen.
Jag är ju ibland lite väl långt bak i tiden. Innan jag lämna förra sommaren gjorde jag ett jordgubbsland. Mina minnen av pappa. Så länge han levde brukade vi plocka jordgubbar ihop. Så jag ville göra ett jordgubbsland för framtiden. Barn och barnbarn något jag har velat göra länge. Fick vänta tre år på pallkragar. Ja han fick dom gratis på sitt jobb. Så det var ju bra. Hmm ja det var många turer innan jag fick pallkragarna.
Jag gjorde allt jobb och köpte jord, gödsel och täckduk. Han betala jordgubbsplantorna.
Jag hade gjort ett godkänt jobb i alla fall. Det har blivit många jordgubbar. Hmm ja. Fick några av min man. Ja han saknar mej. Men nej han har sårat mej för mycket.
Men klara av att träffa honom. Men nej jag mår dåligt av att träffa honom. Väcker upp negativa minnen och. Ja han behandla mej illa. Att det till sist blev sanningar för mej. Har jobb kvar att läka.
Pink Sypopi TrådstartarenJa träffa honom drar ner mej. Var på dåligt humör några dagar. Han vill egentligen inte skilja sig.
Mår mycket bättre nu. Börjar komma igång. Har börjat med löpningen. Tar mycket mer intitativ. Kan koncentrera mej igen. Mår faktiskt helt okej. Känner mej gladare lättare. Ja mår riktigt hyfsat.
Och träffa honom är jag bakåt i tiden.
Så är det. Älskar sommar och vackert väder.
Pink Sypopi TrådstartarenUsch. Varför gör jag så här. Varje gång jag mår bättre så. Ja då vänder jag. Och blir ledsen.
Varför är det så mycket lättare att prata om neutrala saker. Att vara en sådan människa som jag är.
Gör allt vad jag kan för att undvika prata om det som gör ont.
Bättre att vara ensam så ingen kan göra mej illa. Att inte ha tillräckligt med skydd så jag kan skydda mej själv. Så desperat längtan efter någon som har sanningar enkla svar. Sånt som gör att det lättar. Men det finns inga.
Har ja. När jag träffar min familj då rasar jag. Och då förstör jag. För jag orkar inte prata om neutrala saker. Orkar bara med mej själv. Men samtidigt är ensamheten det som gör att jag tänker för mycket. Ät så jobbig människa så många frågor om livet och ingen att prata med.
Är jobbigt att inse och tro att jag aldrig kan hitta en ny livskamrat. Ja en man. Blir så stor grej för mej. Och känslan att ibland skulle det vara lättare att gå tillbaka. För det är inte lätt.
Ja när det är för mycket känslor och det finns bara gråt kvar.
Ensamhet. Ja ensamhet. Det enda jag kan göra är att gråta mej till sömns. Ta nya tag och hoppas jag klarar av att hitta det inre lugnet igen. Och prata om neutrala jordnära saker igen.
Saknar mina barn. Men har hittat tillbaka till riktiga minnen. Kommit över det mest sårade.
Som min kontakt sa på kvinnojouren du har så mycket du måste bearbeta.
Är riktigt ledsen. Behöver sova.
Pink Sypopi TrådstartarenSkit också är så där ledsen igen så jag måste skriva.
Jag kan aldrig aldrig bli en jämställd kvinna aldrig.
Dom känslorna är stora och hopplösa. Förstärker min offer mentalitet. Förstorar upp mina problem med sex. En del kvinnor säger så. Äh dom är ju ändå bara ute efter sex. Vet inte riktigt vad den frasen betyder. Romantikern i mej vill inte tro att det är så realisten också. Att männen vill mer. Men sanningen är den att jag är så pass. Hittar inte rätt ord på känslan. Rädd är nog rätt rädd för att bli sårad. Då är det lättare att säga så för att slippa ja ens våga hoppas att någon skulle tycka om mej. Ja jag skapar min egna hinder. Dom scenarion som känns mest realistiska är ju hemmafrun med svenska värderingar som driver svenska män till att skaffa sig utländska kvinnor. Men där kan jag ha fel vet inte så mycket om andra kulturer och hur långt dom har kommit i kvinnosaksfrågor. Ja hur långt fram står Sverige i jämställdhetsfrågor internationellt sett. Eller ja är jag klarsynt också men. Ja nej. Önska jag inte var så misstänksam. För det förstör också.
Det är hon med änglarna som fick mej att tänka så. Hmm undrar ja vi är nog väldigt olika. Nja vet inte. Hmm hon har nog också läst roks sidor. I början läste jag inte så mycket av deras arbeten och hur dom jobbar. Ville inte skapa problem själv. Genom att läsa sånt. Det var först efter jag har haft kontakt med dom på kvinnojouren på min kommun. Jag börja läsa dom. Ja det var en lång tids analyserande och samtal innan jag lämna. Prata också om wordfeud. Jag var ärlig. Wordfeud är ja något jag inte förstår. Ja det blev ett stort stress och förvirring to many känslor utan förnuft och klarsyn.
Men vet ju med min situation och vad jag har tänkt. Eftersom jag var ekonomiskt bunden till honom. Blev ju sex ett stress situation. Och ju mer jag stressa upp mej i det ju mer blev det fel. Och jag hamna som offret igen.
Jag är komplicerad. Mycket komplicerad.
Det finns liksom inget hopp för mej. Måste lära mej umgås med män på neutral basis. Lära mej att umgås på ett avslappnat sätt.
Äh är irreterad på en sak till. Tja lokalkändisen. Har ja, sagt lite knepiga saker. Ja han äh orkar inte. Det är krångligt tar för mycket energi vill inte ens tänka på det. Hoppas det fortsätter vara som det har varit att jag slipper stöta på honom. Min största önskan och högsta prioretet är att få tryggare relationer med mina barn. Då skulle jag känna ett större lugn. Vilken kärlek jag kände ifrån min yngsta dotter.
Nu är mitt focus borta igen. Måste löpträna på söndag. Gilla mitt sätt att tänka då. Det är konstruktivt, jordnära utan jobbiga konsekvenser.
Pink Sypopi TrådstartarenSom tur var fick jag den sköna djupa sömnen igen. Underbart. Känner mej tryggare. Jag jobbar med mej själv och med bra metoder.
Borde hitta mer trygghet i mina kontakter.
Dom hjälper mej att hitta mej själv och ta bort min impulsivitet. Dom hjälper mej med konsekvenstänkandet.
Gillar att jobba med emetion och body code för då känner jag det i min kropp. Det är så påtagligt att det hjälper. Men det är för dyrt. Så det har varit motstridigt för mej. För jag har fått ta bort mitt konsekvenstänk. Mitt konsekvenstänk är ju borta. Det är därför jag har fått ångest. Men ökar mitt konsekvenstänk blir jag tryggare så enkelt är det. Det var det som var bra innan. Visserligen blev mitt liv extremt tråkigt. Men ekonomiskt tryggt. Tycker fortfarande mina grundtankar fungerar. Det är det som är min styrka.
Jag måste få tillbaka min inre trygghet och det är det att jag har någonstans att bo. Billigt. I dagsläget. Förut var det var det mer. Min inre trygghet att jag inte var något problem i mitt äktenskap. Innan det blev problem med mitt rättvisetänk. Det ska vara rättvist hade jag fått för mej. Inom många områden. Och det funka inte längre. Och att jag faktiskt blev kränkt och rädd. Det har ju varit många psykiska trauman. Men verkligheten bryr ju sig inte om det. Så man hamnar i negativa livsmönster. Ekonomisk stress. Och då är det prioteringar som gäller.
Det är mat och hyran och man ska vara tacksam för man har vatten i kranen. Och för dom i Afrika behöver ju gå och hämta vatten i dåliga brunnar.
Tacksamhetsövningar är tråkiga. Dilemma. Det är viktigt att kunna känna tacksamhet. Och ha det perspektivet.
Har ju ju vänner som har förlorat barn. Vilket också blivit svårt för mej. Tycker liksom som det är självklart att jag sörjer med dom och att jag förstår.
Men sörjande människor det här kommer låta hårt. Dom är egoistiska i sin sorg. Dom släpper inte in. Hade ett svar som öppna just den här människan.
Dom orden var jag kan förstå att det är svårt men jag kan inte relatera till dom. För jag har inte varit med om det själv och jag vet inte hur det känns.
Just den stora smärtan att dom aldrig får träffa sina barn igen förstår jag och allt det praktiska inför begravning och problematiken runt det har jag tänkt på. Men tänka på så tunga saker gör att man blir ledsen.
Och grubblerier som inte är nyttiga för det är svårt att veta sanningen om vad som händer efter döden. Det blir antaganden utan fast förankring med mycket forskning och trovärdighet.
Men jag tror på att energierna finns kvar. Att den fysiska kroppen är död får den process som händer vid jordfästning eller kremering. Men själen lever vidare.
Det är på dessa grunder jag tog bort mitt konsekvenstänk om emetion code. Just att det är dyrt och ja avundsjuka tankar som jag har. Ja om orätviser i vårt samhälle ja. Det är svårt med ekonomisk stress och då blir det att mina prioteringar om pengar känns ja mer än att vi lever i ett rättvist samhälle och att segregation känns större än intergration som borde vara det rätta ordet. Och att känna sig trygg i Sverige är inte självklart. Det finns hemlöshet. Ja vad det beror på är ju pengar.
Känns bra att skriva trots allt. För jag tror det här min klarsyn. Att det är det här som är den rätta synen på verkligheten.
Har köpt grejor också. Tagit mindre krediter. Tror att det ordnar sig när skilsmässan är klar. Men jösses vad jag får ångest av det.
Men den positiva känslan tar över. Att det ökar mitt välbefinnande. Börjar kännas som mitt hem. Här har blivit mycket mysigare och jag har löst en del problem som ja inte är stora men störande. Jag gillar ordning tar bort stress moment när man ska iväg. Som att behöva leta efter saker när man har någon viktigt tid att passa.
Men prata med min kontakt på kvinnojouren om det och har en plan om det.
Vet ju att dom valen är kortsiktiga dyra val och det kan bli stora konsekvenser av det. Så varje gång jag får en impuls av shoppingbegär ska skriva upp det och ge mej själv Credit för varje gång jag står emot och inte gör handling av det. har gjort bra och trygga beslut för mej själv.
Min uppgift i livet är att hitta min egna inre trygghet. Och det är att göra bra beslut för mej själv. Måste börja där innan jag vågar släppa in andra människor i mitt liv. Är helt enkelt rädd att träffa på fel slags människor och ja hamna utanför rättvisan göra olagliga saker. Ja det är svårt att leva på små marginaler. Föreläsare och psykologer som jobbar med att gå utanför din trygghetszon och sån skit ger jag inte mycket för. Allting måste bygga på dom riktiga problemen och känslorna.
Ja och allting som handlar om att jämföra oss med djur känns ja orka det är faktiskt bara skit. Tappar intresset för den personen direkt och den personens trovärdighet blir noll. Kan inte förklara varför. Jo den har inte greppat problematiken och hitta dom rätta orden och rätta nivån för att möta människor på en respektfull nivå. Ja det var läkaren jag träffa. Tja fick han sin läkarlegtemation på posten utan utbildning. Ja han var en rookie och han var inte trovärdig. En läkare måste kunna inge lugn och få en att må bra. För mej är det en sanning. Jag måste känna tillit.
Hmm känns bra att skriva idag. Hittar mina egna känslor och min egen problematik. Trots den känns trist för jag väljer ensamhet. Men inser att det är bäst för mej själv.
Jag längtar efter vänner. Men har varit ensam länge och tycker det är svårt. Ja någon att spela spel med. Ja vara aktiv. För att prata för mycket om mej själv rör om i dom negativa känslorna som gör att jag gråter. Och gå på kurser är ingen bra idé tyvärr. Kostar pengar men är så dålig så jag har inlärningssvårigheter. Och det stör mitt konsekvenstänk i grundtrygghet och det är att ha ett hem.
Pink Sypopi TrådstartarenFasiken är jätteledsen. Svårt att hålla focus. Ta tag i problemen.
Tänker skicka en inbjudan till grill till mina barn.
Måste tillbaka till jag känner mej lugn igen.
Hmm vad det rör om att träffa honom. Blir så där mycket i huvudet igen. Och ledsen jätteledsen. Hmm usch bara.
Avregistrerad användareFasiken är jätteledsen. Svårt att hålla focus. Ta tag i problemen. Tänker skicka en inbjudan till grill till mina barn. Måste tillbaka till jag känner mej lugn igen. Hmm vad det rör om att träffa honom. Blir så där mycket i huvudet igen. Och ledsen jätteledsen. Hmm usch bara.
Hmm svårt att förstå vad du skriver – men har du ångest för att du träffat din ex man eller vad handlar det om?
Bra ide att bjuda in dina döttrar till grill/lunch/middag – det tror jag är en början till att ni kan bygga upp era relationer – du har ju börjat så bra med dopet och barnbarnet : HEJA HEJA
Glöm inte att när du bjuder in till Grillning så bjuder du inte med din ex man – han är inte ett av dina barn – de har ni möjligen tillsammans men NI är inte tillsammans och du har inga plikter att vara social med honom – numera är det DU som bestämmer vem du umgås med oftast. Den enda gången du måste ge avkall på den rätten är när era barn bjuder er på fest eller familjehögtider. Det är livet att ibland måste man svälja – men du behöver inte prata med honom om det får dig att mån dåligt. Den rätten har du även på familjetillställningar.
vänliga hälsningar
Din Cybervän
Pink Sypopi TrådstartarenTycker själv jag är dum ibland. Därför berättar jag inte allt.
Har faktiskt bara bjudit mina döttrar utan respektive vi börjar där.
Han har varit överdrivet trevlig. Ja han hade ju en sjuk humor där han gjorde narr av mej inom snusk. Blev ju hjärntvättad i det. Så efter att träffat honom kom tänket tillbaka där jag får oro av att bara läsa ett snuskigt ord och kan inte lugna mej själv och får ångest.
Har inte berättat. Jag vill ju hitta en ny man Men tycker det är hopplöst eftersom jag är så svår.. Men blev förtjust i den nye mannen jag spela med. Han har varit jättetrevlig. Hmm får ju ångest nu när dom skriver snuskiga ord men vet med mej själv att alla är inte som in man, det blev fel om just det med min wordfeudvän. Så vi sluta spela. Jag märker att jag har utvecklat mer känslor än jag vill erkänna själv. Vi har slutat spela och jag är jätteledsen och tycker samtidigt jag är dum. Ja många blandade känslor.
Men lyckades samla ihop mej så jag gjorde några saker så jag känner mej nöjd. Har bytat gardiner dom jag hade ja dom var så mörka. S störde mej på dom. Blev jättenöjd blev en helt annan känsla. Ljusare, mjukare och mysigare. Sprang också. Springer och går tidsintervall för att bygga upp mej igen. Blev otålig på mej själv för jag förbättra mej inte. Var ute och sprang igår ändra tidsintervall en så jag sprang längre tid. Det gick riktigt bra så jag kände mej nöjd. Men jag saknar min wordfeudvän. Äh det är så. Men det kommer bli bra igen. Det är därför jag tycker dumt. Men att vara hemligt kär känns oskyldigt och Men dumma är jag har ju aldrig träffat honom och vet ju inte alls hur han är egentligen.
Har ju samtals kontakter. Men blir så mycket känslor och ingen att prata med. Ja då blir det gråt.
Pink Sypopi TrådstartarenJag går sällan ut på chattarna. Menar egentligen inget med det. Wordfeud är egentligen ett stress moment för mej. Men han varit bussig. Svårt att förklara. Verkligen schysst. Frågat honom några gånger om små saker. Äh och han har varit ett stöd för hans pappa var alkoholist. Kunnat fråga honom saker om sånt. Han har varit en stor hjälp.
Den andre tja herre gud vad tänkte jag.
Mina sessioner har hjälpt mej mycket.
Vid medititaion. Vilket egentligen är nytt för mej försökte med andningsövningar och liknande förra sommaren. Men blev bara stressad i det. Men nu när jag har fått ordning på mina chakran så ger dom så mycket.
Det låter galet men man kommer till ljuset. Och känner en så stor frid och ro inom dej. Har gjort innerchild medititaitioner. Mitt solar plexus jobbar. Det var mer än ljus idag. Min aura var gul. Solar plexus är gul. Den ro jag känner och frid är helt nya erfarenheter för mej. Jag har aldrig känt mina chakran aldrig.
Hon jag jobbar med sa det är det du har problem med innerchild. Barnet som aldrig blev sett.
Efter så fina meditationer sover jag underbart.
Ja träffa mitt ex rör om mycket. Jag har koll också. Hmm måste vara samlad och vuxen och inte egoistisk. Hmm såg den större bilden också. Det är saker som bara jag förstår. Jag har mer ansvar än mej själv. Det var därför jag behöver bli stark så fort som möjligt. Jag tog vuxen ansvar tidigt. Jag var tvungen att vara stark.
Att kunna känna frid är underbart och sömnen är verkligen kvalitetssömn efter lyckad medititaion. För mej bra sömn den största lyxen en människa kan få. Att vakna utvilad och lugn.
Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.