Hmm. Mår ju sämre. Har hittat lite saker i denna, vet inte vad jag skall kalla det, hmm hittar inga bra ord. Men en naiv och skadad kvinnas längtan efter kärlek. När jag är nere dalarna säger jag inga snälla ord om mej själv.
Har haft svårt att samla ihop allting. Har dåligt samvete för saker som jag har haft varit osäker i.
Hmm men det som hände sist är om samtyckelagen.
Hmm har hittat min i roll i det. Jobbigt bara.
För att få ett avslut för mej själv skicka jag ett sms till MR Wordfeud. Tyckte ärligt att det var riktigt riktigt jobbigt. Förstår ju allvaret i det hmm. Kan förstå att det bli väldigt jobbigt för honom. Men ändå. Att det hade varit bra med förlåt ifrån honom. Vill ju tro att det finns gott i människor. Och vill våga känna tillit till människor. Jag tror det skulle vara bra för mej att kunna förlåta för att göra upp med mitt förflutna mina rädslor för män.
Och en stor naiv del i det jag vill tro är att han hade äkta känslor för mej och för att imponera eller stärka sin manlighet emot mej börja med en dum prestation. Har ingen aning önska att det var så.
För efteråt vet inte vad som hände han vet inte blev faktiskt i mitt tycke sjuk i sitt beteende. Tja pervers.
För när jag var hos honom var det äkta fint och bara tja helt underbart enkelt ingen prestation. Bara fin beröring och närhet. Där behöver det inte vara så svårt om det finns lyhördhet. Hmm han kändes väldigt äkta i hans känslor. I hela vistelsen. Höll varandra i händerna. Krama varandra. Hmm kände mej trygg.
Hmm men annat tala om annat. Nej jag hitta ingen trygghet i den relationen. Jag är monogam. För mej är det trygghet. Han sa han är också monogam. Hmm vill fortfarande tro att det är ett enda stort missförstånd. Men min misstänksamhet och nervositet skadade för mycket. Vet inte om jag såra i mina försök att förklara. Han svara ju aldrig. Det är just sånt som skapar missförstånd och oro. Är det medvetet kallas det blockeringar.
Men jag är skadad och blir svår i det.
Tyvärr blev den relationen inte sund den heller. Så ja jag har kommit fram till att ja får vara utan man. Låta kärleken till mej själv växa först. Tycker inte om mej själv i det här och det bygger ju inte mitt självförtroende eller självkänsla.
Ute och går mycket som vanligt rensa skallen. Går förbi hus. Passerar bara men ser ju in och registrerar. Människor har bjudningar och familjer med små barn. Ser normalt liv. Hmm ett sånt liv jag egentligen vill ha.
Hmm men det händer andra saker. Något som är också svårt att riktigt förstå. Handlar om det som hände precis efter jag lämna. Något stort som jag är mycket ödmjuk i.
Vill egentligen dela men hmm men vet inte riktigt. Men något som hjälper mej och stärker mej.
Har ordnat så jag inte blir bostadslös. Men är inte framme vid målet. Ett eget permanent boende.
Hmm men nu behöver jag inte stressa upp mej så mycket. Och får min sömn som jag behöver.
Längtar efter ett eget hem.
Längtar efter ett mer normalt liv. Längtar efter trygghet. Längtar efter empati. Hmm den som är svår närhet tröst kramar. Hmm mys. Hmm. Verkar svår. Men vad vet jag om framtiden. Önska att jag hade mer förtröstan i att det blir bättre.
Men med hjälp av psykolog och även min nya kontakt på kvinnojouren som jobbar med ett konstruktivt sätt att bygga upp sitt liv. Mycket intressant.
