Alkhol.

Hmm vad som skulle säg om jag har borta. Vet om en faktiskt händelse som hände för 9 år sedan. En släkting till mej begick självmord. Hans dotter var väldigt arg på honom. Just då. Men nu idag pratar hon o honom fortfarande. Hon pratar med sådan värme och stolhet om honom. Bevarar dom ljusa minnenena. En sådan tapper och stark ung kvinna. Men visst har hon dippar också men en så vannsingt God och fin ung kvinna. Jag har tyvärr erfarenhet av sådant. Man förstår det egentligen inte. Men samtidigt att tänka på det och försöka förstå det gör att man hamnar där själv.

Fråga henne om hon vill ha en kram….

men om din dotter ber dig komma så förestår jag det som hon försöker ta initiativ. Berätta hur dåligt du mår.

Bra att du har den där kunskapen..

Ofta är det depressioner som ligger bakom det. Och ofta är det att man tycker man är till last till sina nära och kära. Och man känner sig otillräcklig. Den Unga kvinnan.  Jag frågar henne aldrig. Utan hon får prata när det känns bra för henne. Han var en bra man. Det är så mycket jag undviker att tänka på. För det finns inget mer man kan göra.  Det är tragedier. Då kan man inte fixa och laga längre. Det är svårt att veta hur man ska  vara efter  sånt. Jag gör fel. Svårt att vara naturlig. Svårt att ta det rätt. Får allt tänka på vad man säger. Trots att det är så många år sedan. Svårt bara.

Har sovit en stund. Tänker lika tungt. Våga aldrig åka. Min största önskan. Är faktiskt fortfarande samma sak. Lättnaden av att vara borta. Slippa tänka slippa känna. Vad ska jag göra. Vill inte må så här.

Vi hör dig. Du måste ha haft det otroligt jobbigt som tänker så bestämt på att ta ditt liv. Trots det skriver du här på forumet, som ju är ett stödforum. Ibland kan det kännas som man inte orkar leva, men om livet var på ett annat sätt, så skulle man kanske det. Hur skulle DU önska att livet var?

Vi önskar att du testar att ta emot hjälp. Låt oss ge dig ett samtal. Ring eller chatta in till oss på 90101 eller https:/ / chat.mind.se/ Du är anonym och det samtalet är bara för dig.

Som du sett i användarvillkoren vill vi inte att den här typen av dialog görs öppet här, både för din och andras skull, eftersom allvaret i det du berättar är stort och kan väcka starka känslor för andra. Vi har en specialiserad del av vår verksamhet just för den som har självmordstankar och där pratar du direkt med en specialutbildad volontär. Du har börjat här och låt det vara utgångspunkten. Kontakta oss och berätta precis det här. Självmordstankar är extremt vanligt när man mår dåligt. Det behöver inte vara farligt, men det kan vara farligt att inte berätta om dem. Ring eller chatta direkt men oss. Det kan knappast bli värre. Eller kontakta akutpsykvården, om det är lättare för dig. Ge lite tid för något annat att hända. Du har ett val. Att besluta dig för att leva kan du göra om och om igen, men beslutar du dig att dö finns ingen återvändo. Döden är oåterkallelig. Hör av dig. Välkommen!

Har försökt komma ut på chatten men den är stängd för det mesta. Har ringt också. Hur jag skulle vilja mitt liv skulle se ut. Ingen aning. Ingen aning. Framförallt trygga relationer. Någon som tog kontakt med mej någon gång. Helst av någon som jag kände förr. Någon Hej hur mår du. Det var länge sedan. Prata om sånt som jag känner igen mej i. Något som får mej att känna mej trygg. Få tillbaka mitt självförtroende. Slippa den isolerande ensamheten. Det är alltid jag som tar kontakt. Kan bli påfrestande till sist. Har hänt så mycket. Att få känna mej trygg. Det är vad jag vill.

kram

Hur skulle en trygg relation se ut för dig?