Jag är bara tom. Jag har slutat bry mig on saker och tycker inget jag tyckte innan är roligt längre. Jag har självskadebeteende. När jag har skärt mig blir jag lugn och känner mig fridfull. Som om jag inte lever. Som om jag bara finns här och inget spelar roll, jag bara är närvarande. När mina vänner säger: Du får absolut it skära dej! Så säger jag nej det har jag slutat med. Känns dåligt att ljuga för mina vänner men jag vill inte att dom ska må dåligt bara för att jag gör det:(
Borde jag berätta för mina föräldrar och söka proffishonell hjälp?
