Jag vet inte hur jag ska börja men jag mår verkligen piss och det har jag gjort nu i (typ länge nu ), det finns dagar där jag googlar på självmordsmetoder som passar mig. Jag är nu i 20 års åldern och har faktiskt planerat mitt liv och vad jag ska göra de kommande 10 åren och det är studera och skaffa jobb. Jag har liksom ingen annan orsak att leva. Jag fattar inte varför men det börjar kännas väldigt tungt asså och livet känns surt, ibland önskar jag varje gång jag går och lägger mig att jag inte ska vakna dagen efter. Det känns som ett spel där man är tvungen att spela varenda jävla dag. Jag har försökt att intressera mig i andra hobbyn som sport och tv spel men det funkar fan inte, och det kanske beror på att jag har alltid varit isolerad under min barndom och nu väljer jag att isolera mig själv. Jag växte upp med två systrar som är äldre än mig och i vår kultur så gäller det att killar leker för sig själva och tjejer leker för sig själva vilket var fett jobbigt för mig, eftersom jag hade inte så kallad “kompis” som jag kunde tillbringa tid med. Och än idag har inte någon att vara med även om jag nu har bröder. Jag är så jävla trött för jag orkar inte, jag har verkligen försökt att skaffa mig vänner men det går inte. Antingen så utnyttjades jag eller så mobbades jag vilket gjorde att jag tog bort helt kompis relationen. Nu till själva saken och det är självmordstankar som har funnits i mitt huvud nu flera år. Varför finns det inte bara en off-switch knapp där man helt enkelt trycker på en knapp och allting bara över? Kan man inte få dödshjälp? det är ändå en fundamental rättighet? Jag valde inte att födas? vilket är också konstigt för varje gång man pratar om självmord så säger alla “ohh, men dina anhöriga då, det är ju dem som kommer bli ledsna” och till det påstående vill jag bara säga bull shit, varför ska jag lida för att någon annan ska känna lycka eller vara glad av någon anledning? Jätte konstigt att andras känslor ska kunna bestämma om jag lever eller dör? Så jag mår verkligen piss och söker numera dag in och dag ut på metoder som inte är smärtsamma och som är lätt att få tag på . Jag känner ingen mening med livet förutom då studier och jobb, men jag är verkligen rädd om vad som skulle hända om jag en dag helt plötsligt hoppar av studierna och jobbet?
