Va livet verkligen menat att bli såhär

Hej!

Jag är en ung kille som fått mitt liv förändrat. Jag har sedan ett år tillbaka drabbats av ångest. Sedan min bästa vän dog, har jag drabbats av en konstant ångest. En ångest över vadå? De vet jag inte. Varje dag när jag vaknar upp, får jag den här ångesten. En ångest som ofta kan sitta över hela dagen. Saknaden efter min vän är stor. Men jag vill kunna fortsätta leva för min vän, inte drabbas av den här jävla ångesten. Jag kan i vissa fall få panik av att hela världen hatar mig. Varför? De vet jag inte. Vissa dagar vill jag inte dra ut på stan, för kan få för mig att nån vill slå mig. Detta är så konstigt och jag skäms över det så mycket. Har inte berättat de för några vänner eller familj. Då jag är rädd att bli en belastning för dom. Därav håller jag alltid mitt humör högt när jag träffar dom. Vad ska jag göra? Kommer jag alltid må såhär piss. Alltid vakna upp med denna fitt-ångesten, ursäkta språket men det är så jag känner om den. Hjälp mig, vad ska jag göra? Livet kan väll inte vara menat såhär.

Hej, när någon går bort så är det naturligt att få ångest. Det är någon du aldrig kan träffa igen trots allt.

Sen hur lång tid det tar att återgå till ett normalt liv är relativt, vissa sörjer kortare eller längre än andra.

Men om det går en längre tid bör man uppsöka läkare skulle jag rekommendera, har haft ångest hela mitt vuxna liv. Och läkare har många sätt att lösa det på, temporärt eller permanent med olika behandlingar och medicinering.

Ju tidigare man går ju tidigare kanske man får hjälp, du kanske bara behöver prata lite ärligt och rakt kring det med en tredjepart.