Hem > Forum > Må piss > Till alla oavsett

Till alla oavsett

Visar 12 inlägg - 145 till 156 (av 500 totalt)
501
  • Avatar

    Välkommen Pink Dusapi🙂

    Tack! 😊

    Avatar

    Hej!
    Det värmde mitt hjärta av att läsa denna tråd. Känner igen mig i flertal av de saker som ni tagit upp. Jag går igenom mörka perioder av ångest och isolering. Funderar mycket på om jag kan lida av PMDS då jag märkt ett mönster och min PMS ofta kan innebära att jag mår så dåligt att jag varit nära på att göra stora livförändringar (t.ex. göra slut med min partner för att sen tänka när perioden är över att det var tur att jag inte gjorde det!) Har även fått självmordstankar på senaste tiden vilket skrämmer mig. Nu är det extra illa då det är helg men jag upplever att ingen vill umgås med mig. Varken vänner, familj eller partner. Vågar inte heller fråga någon då jag är för rädd för att bli avvisad.

    Finns här någon som känner igen sig i detta?
    Hoppas att ni alla ändå har en helt okej helg i alla fall!

    Avatar

    @ Pink Dusapi

    Syftade på just sunda och välfungerande relationer hehe! Alltså att få stöd i att reglera sina känslor på djupet vid en kris.

    @ Pink Rihiru

    Varmt välkommen in i tråden <3

     

    Avatar

    Pink Rihiru,

    Ja känner igen att inte höra av sig till andra pga. rädslan att bli avvisad. Att oron för hur man ska hantera det känslomässigt gör att man lätt kan strunta i att ens försöka. Bra att du skriver här! Upplever det som att man vanligtvis får svar här oavsett vilket tillstånd man är i, vilket är smått fantastiskt <3

    PMS har jag haft tidigare och vet vad det kan innebära för inre stormar och känslolägen. Det sjukaste jag gjort har varit att jag spottade mot en gubbe en gång ute på gatan för att jag var så upprörd på honom.  Det var verkligen knäppt. Såhär med lite distans kan jag ju skratta åt det hela men just då kände jag en viss oro över mitt beteende faktiskt. Det låter som du är mer i balans när det gäller just såna typer av ageranden? Är det att ifrågasätta tillvaron som blir mest synligt när du har PMS och PMDS?

    Kram!

    Avatar
    Trådstartaren

    Avskyr pms! Blir så låg både kring ägglossning och före mens, livet kan kännas nattsvart då…

     

    Avatar

    Red Simyna:

    Tack så mycket för välkomnandet! Känns skönt att få ventilera till andra som också vet att livet inte alltid känns så lätt.

    Haha, han kanske förtjänade det! Det finns de stunder med PMS som man kan skratta åt både under och efter tiden. Som när man börjar gråta pga en TV-reklam eller liknande, haha. Det kallar jag för “rolig” PMS som jag ändå känner att jag kan hantera. Det som blivit värre med åren är dock när det bara känns otroligt tungt och deppigt. Det är då jag inte kan göra annat än att isolera mig och känner att jag inte har någon som finns där för mig. Om jag tvingar mig själv att träffa någon känner jag mig lätt tråkig för att jag inte orkar anstränga mig och får därmed ännu mer ångest. Försöker påminna mig själv om att det bara kommer vara i en vecka. Men den veckan kan kännas som en evighet och det blir lätt att det känns som att livet alltid varit så då.

    Jag skulle nog säga att mycket av det som jag har ångest för undermedvetet kommer upp till ytan eller att saker som känts svåra tidigare istället känns omöjliga. Jag lider alltid av ångest och bara vetskapen om att jag snart kommer få PMS får mig att bli orolig redan innan det ens börjat.

    Har läst att man kan ta en specifik typ av antidepp inför den veckan om man lider av PMDS. Är det någon här som har erfarenhet av det och kan berätta huruvida det fungerade?

     

    Blue Bidoga:

    Eller hur! Blir inte mycket tid kvar av månaden som man får bra då…

    Avatar

    Får mig att tänka på historien om killen från Norrland som fick jobb på det stora köpcentret i Stockholm. Efter killens första arbetsdag kom hans chef och frågade hur många kunder han haft under dagen, och killen svarade: En.

    Chefen blev förvånad, för vanligtvis brukade varje försäljare ha 20- 30 kunder per dag?! Så han frågade hur mycket den enda försäljningen gav i pengar. Och killen svarade: 911 138 kr. Chefen blev överraskad och undrade då vad han hade sålt…

    Killen svarade: Först sålde jag en liten metkrok. Sen sålde jag en mellanstor metkrok. Efter det blev det en stor metkrok och ett fiskespö. När jag frågade kunden vart han skulle fiska så svarade han att han skulle åka ner till kusten. Då sa jag att han skulle behöva en båt, så då gick vi ner till båtavdelningen och då sålde jag den stora Baylinern med dubbla motorer. Sen visade det sig att hans lilla Honda Civic inte fick dra den stora båten, så då tog jag med honom till bilavdelningen och då köpte han en fyrhjulsdriven Chevrolet Tahoe.

    Chefen som nu var i chocktillstånd lyckades hämta sig något och sa: Så du menar alltså att det kommer in en kund för att köpa metkrok- och du lyckades sälja honom både en BIL och en BÅT?

    Nej, nej, svarade killen. Han kom in för att köpa tamponger till sin fru, och då sa jag att han lika gärna kunde åka och fiska, eftersom helgen ändå skulle vara förstörd! 😑

    Inte lätt när tjejer har pms eller mens….

     

    Avatar
    Trådstartaren

    😂 Den fick mig faktiskt att skratta lite…

    Vi är nog inte så lätta att leva med för varken oss själva eller andra när pms tar över.

     

    Avatar

    Pink Rihiru,

    Wow, vilket fantastiskt bra uttryck med “rolig” PMS. I love it! Och gubben förtjänade det faktiskt, hehe. Har inte testat antidepp men däremot p-piller (var inte avsiktligt pga pms utan har endometrios) och då försvann även mina humörsvängningar och de mörka tankarna med, tror jag. Ibland är det så svårt att veta vad som är hönan och ägget. Hoppas någon annan svarar här angående antidepp och sätta in det vid rätt tillfällen! <3

    Hur mår du idag?

    Teal Cutedi,

    Vilken knasig historia haha! Tack för att du ville dela med dig!

    Avatar
    Trådstartaren

    Teal Cutedi:

    Kan du nån mer rolig historia som muntrar upp en i livet?

    Behövs! (känn ingen press, 🙂)

    Avatar

    När jag började med p-piller kändes det som att jag hade PMS hela tiden. Jag stod inte ut mer än i ett halvår eller vad det var. Minns inte riktigt för det var så många år sedan. Nu känner jag att jag mår bättre. På vardagarna har jag mer att göra och blir inte lika lätt isolerad. Känner mig mest tom.

    Hur mår du? Och alla ni andra?

    Avatar
    Trådstartaren

    Är så stressad över hur det ska bli framöver och då kommer ångesten. Vet att jag ska ta det dag för dag men oron smyger sig på och tar över min hjärna!

Visar 12 inlägg - 145 till 156 (av 500 totalt)
501

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.