Sömnlöshet

Mitt i natten. Man borde sova. Klockan är 03.08 och jag börjar jobba om ett par timmar. Förväntas vara fit for fight. Redo att producera. Kommer vara ett vrak. Det är inte varje natt, men iaf flera gånger i veckan som det är så här. Tar medicinen (sömntablett) enligt konstens alla regler, men jag sover inte. Jag vet hur dryg irritabel o ofokuserad jag kommer känna mig i ottan. Jag är så trött på mig själv. Tar livet, mig sjölv, alla andra för seriöst. Kan inte existera, allt måste minitutiöst planeras. Ringer jag min läkare så säger han “du håller på att bli hypoman”. Nej det kommer jag inte. Jag är så trött, tom lite likgiltig i ingenmansland. Men hypoman är jag då inte.

Jag vill bara få sova.

Usch man blir ju så seg när man inte kan sova.  Har du fått någon remis till en sömnspecialist?

Ja jag har haft kontakt med psykiatrin från och till sedan 2004 och sömnen har varit ett genomgående problem i perioder. Är bipolär och har GAD av en mycket brgränsande art.

Periodvis väl fungerande, såsom ju just bipolariteten fungerar. Oron och ångesten har alltid varit mina följeslagare.

Jag hoppas det ska funka inatt. Såväl lugnande, sömnmedel intagits så ska prova. Tom det oroar mig…om det ska gå eller inte liksom.