Inte vilja mer

[Pink Subyve]

Har många diagnoser som förstört mitt liv.Jag blev liksom sjukdomen och inte jag.Allt är så komplicerat och jag har ont överallt.Mitt liv betyder inget för mig och jag bryr mig inte om min kille eller mitt barn och barnbarn Jag tar ansvar om mina djur då det är  ett måste.Men jag lever bara för att tillgodose deras liv men har också en önskan  varje morgon när jag vaknar att jag inte vaknat.Jag önskar varje dag att dagen ska gå snabbt så jag får sova.Jag vill liksom inget mer och sjukdomarna har tagit över hela mitt liv och blev jag 😢

[Red Kylade]

Våra liv är korta och meningslösa. Jag finner tröst i det.

Snart är vi alla döda. 🫂

[Pink Hufehe]

Red Kylade skrev:

Våra liv är korta och meningslösa. Jag finner tröst i det. Snart är vi alla döda. 🫂

 upplyftande

[Green Leguve]

Pink Subyve skrev:

Har många diagnoser som förstört mitt liv.Jag blev liksom sjukdomen och inte jag.Allt är så komplicerat och jag har ont överallt.Mitt liv betyder inget för mig och jag bryr mig inte om min kille eller mitt barn och barnbarn Jag tar ansvar om mina djur då det är ett måste.Men jag lever bara för att tillgodose deras liv men har också en önskan varje morgon när jag vaknar att jag inte vaknat.Jag önskar varje dag att dagen ska gå snabbt så jag får sova.Jag vill liksom inget mer och sjukdomarna har tagit över hela mitt liv och blev jag 😢

 

Usch jag förstår precis… orkar inte heller leva..  vaknade för en stund sedan och kände panik över att jag vaknade och enorm ångest… Det gör så ont psykiskt så jag känner värken i kroppen… just nu försöker jag hålla mig vid liv för andras skull. Men det är inte lätt och så kan man ju inte ha det. Mitt husdjur har fått mig att stanna många gånger. Haft honom i 6 år och jag vet inte någon som skulle kunna ta hand om honom när jag dör.. jobbig stress.. men ibland tänker jag inte på det. Känslan att inte orka leva är så stark så jag orkar lixom inte.. försöker kämpa på med hem och jobb men känns som jag kommer försvinna i impuls snart. Typ påväg till eller från jobbet. Att det rationella suddas ut..och ångesten blir för stor.

Sjukdomar som blir till ens identitet är så hemskt.

Jag känner inte heller att jag vill. En känsla som växt sig allt starkare senaste månaderna. Tidigare år har det gått upp och ner men nu känns det kanske starkare än någonsin. Sover också oroligt och får en panikångestattack att vara vaken och tvingas möta verkligheten, vissa mornar. Jag vet att det betyder att det är allvarligt – att man är i ett dåligt skick.

[Pink Subyve]

Ibland undrar jag varför det blev såhär vad som hände på vägen Vad gör man när man känner såhär När man är i dåligt skick eller inte orkar Djuren kan man inte lämna för skuldkänsla blir för stor Varför känner man så för djur men inte för människor man har runt sig Hur hanterar man allt när man inte pratar om det Livet har ju inte alltid varit meningslöst ,inte för mig iallafall men just nu känns det så fast allt egentligen borde kännas bättre trots alla sjukdomar Hur får man in det positiva när man inget känner

[Green Leguve]

Pink Subyve skrev:

Ibland undrar jag varför det blev såhär vad som hände på vägen Vad gör man när man känner såhär När man är i dåligt skick eller inte orkar Djuren kan man inte lämna för skuldkänsla blir för stor Varför känner man så för djur men inte för människor man har runt sig Hur hanterar man allt när man inte pratar om det Livet har ju inte alltid varit meningslöst ,inte för mig iallafall men just nu känns det så fast allt egentligen borde kännas bättre trots alla sjukdomar Hur får man in det positiva när man inget känner

 

Jag tänker så för att mina barn kan få bo hos anhöriga några år till tills de är myndiga. Men vårt djur har ingenstans att ta vägen. Och det känns förkrossande att barnen ska skiljas från vårt älskade djur. Det har stoppat mig, hittills. Men är ändå nära ofta. Kan vara påväg hem och känna att nu avslutar jag detta. Så kommer vårat husdjur och skriker på mig. H*n är väldigt söt och fin individ så det gör väldigt ont.

[Green Leguve]

Pink Subyve skrev:

Ibland undrar jag varför det blev såhär vad som hände på vägen Vad gör man när man känner såhär När man är i dåligt skick eller inte orkar Djuren kan man inte lämna för skuldkänsla blir för stor Varför känner man så för djur men inte för människor man har runt sig Hur hanterar man allt när man inte pratar om det Livet har ju inte alltid varit meningslöst ,inte för mig iallafall men just nu känns det så fast allt egentligen borde kännas bättre trots alla sjukdomar Hur får man in det positiva när man inget känner

 

Nej jag har testat det mesta. Så jag är för trött för att fortsätta..

[Pink Subyve]

Testat det mesta verkar inte vara testat allt 💙Kanske finns något mer Jag vet inte men något ?Ja djurens kärlek och behov verkar få oss att fortsätta en bit till   Om jag ser till mig själv så är jag bara sjuk ,inte så bara egentligen men ändå Jag har inga psykiska sjukdomar utan fysiska. Inga problem i livet snäll kille underbar dotter fina barnbarn så är inget runt mig förutom sjukdomar som tar all energi och ork till att älska livet Hur har ni det?

[Green Leguve]

Pink Subyve skrev:

Testat det mesta verkar inte vara testat allt 💙Kanske finns något mer Jag vet inte men något ?Ja djurens kärlek och behov verkar få oss att fortsätta en bit till Om jag ser till mig själv så är jag bara sjuk ,inte så bara egentligen men ändå Jag har inga psykiska sjukdomar utan fysiska. Inga problem i livet snäll kille underbar dotter fina barnbarn så är inget runt mig förutom sjukdomar som tar all energi och ork till att älska livet Hur har ni det?

 

Jag har depression och ångest, efter en separation. Även trauma-ptsd-liknande symtom. Utöver detta har jag mycket fysisk värk och problem som gör mig fysiskt begränsad.

Vill inte öppna upp mig för någon ny, men vill inte leva ensam vuxen.

[Pink Subyve]

Inte lätt för dig 💛Ibland är det svårt med separationer och tar tid men får du hjälp med det andra?Jag gick på KBT för min sjukdom men hjälpte föga mot det 🤔