Grov ångest

På senaste tiden har min ångest verkligen eskalerat något sjukt. Är rädd för precis allt hela tiden. Åka buss, vara i skolan, umgås med kompisar, vara ute bland folk, vara ensam, allt. Känner prestationsångest över det mesta, ibland kan jag till exempel känna att jag lika gärna kan sluta andas för jag är ändå inte bra på det. Det är en kamp att orka något överhuvudtaget och känner att jag är världens sämsta flickvän som aldrig kan hitta på något annat än att vara hemma och se på serier. Känner nästan aldrig genuin glädje och känner helt ärligt att det vore bättre om jag inte fanns flera gånger i veckan. Jag orkar snart inte mer. Vet inte vad jag ska göra eller vem jag ska vända mig till

Det är skitjobbiga känslor att ha. Det känns inte alltid som en tröst men det finns många som har erfarenhet av att må dåligt i perioder. Ta all hjälp du kan få av dessa. Ring till psykakuten om det blir för svårt! Du har höga krav på dig själv verkar det som och det är en bra egenskap att ha för det för det är en drivkraft. Men ibland måste vi stanna upp och ge oss själva credd för det vi faktiskt klarar av att göra som är svårt för oss. Rädslorna du beskriver finns ju inte i “verkligheten” och det är viktigt att påminna sig om. Sen finns det verktyg att få tips om, att andas genom ångestattacken, att hålla sig fysiskt i något (som ett träd eller lyktstolpe). Kanske kan du skriva en lista på saker som brukar göra dig glad och pröva att göra något litet (och så fira dig själv ordentligt när du gör det). Det kommer att bli bättre!

Varma kramar