Är självmord ända sättet att fly?

[Indigo Cyhehy]

Jag orkar inte mer. Jag måste fly. Hela min kropp skriker att jag ska fly, nu. Jag orkar inte med min ångest,depression, prestationsångest, destruktivtiteten, jag orkar inte med mig själv längre. Det gör fysiskt ont i varje del av kroppen och jag måste anstränga mig för att andas. Hur flyr jag från mig själv?  Jag har räknat ut hur jag ska gå tillväga och vara säker på att försöket inte blir misslyckat. Sex steg, fyra minuter under isen. Sen är det över. Och vad är fyra minuters lidande jämfört med ett liv i helvetet…

Psykiatrin vet om detta. De vet. Jag har varit tydlig. Jag har också varit tydlig med att jag inte kommer kontakta dem när jag väl står på bron. Ändå släpper de iväg mig. Jag är en jobbig patient, och en mindre jobbig patient för dem skadar väl inte antar jag.

Det som hindrat mig hittills är min stolthet och att vara stark. Men…styrkan finns inte kvar. Går jag utomhus idag blir det min sista promenad. Det är i alla fall tur att jag skrivit på avskedsbrevet hur min begravning ska se ut.

Hej!

Jag kan inte säga att jag vet precis hur du känner… Men jag har haft dem känslorna i flera år som du har nu.

Det hände mig väldigt tragiska saker när jag  var yngre och när jag växte upp. Det satte nämligen sina spår i mig. Jag har samma som dig varit i kontakt med psykiatrin, men inte fått någon nämnvärd hjälp. Det blev tillslut att jag fick ta hjälp av mig själv, det var svårt till en början, men efter ett tag så insåg jag faktiskt att jag inte kunde få bättre hjälp än från mig själv!

Jag fortsätter gärna skriva med dig! För allt jag vill är att folk runt omkring inte ska ha självmordstankar eller något liknande!!

Kram!

 

[Indigo Cyhehy]

Anonym skrev:

Hej! Jag kan inte säga att jag vet precis hur du känner… Men jag har haft dem känslorna i flera år som du har nu. Det hände mig väldigt tragiska saker när jag var yngre och när jag växte upp. Det satte nämligen sina spår i mig. Jag har samma som dig varit i kontakt med psykiatrin, men inte fått någon nämnvärd hjälp. Det blev tillslut att jag fick ta hjälp av mig själv, det var svårt till en början, men efter ett tag så insåg jag faktiskt att jag inte kunde få bättre hjälp än från mig själv! Jag fortsätter gärna skriva med dig! För allt jag vill är att folk runt omkring inte ska ha självmordstankar eller något liknande!! Kram!

 

Hej! Tack för omtanken! Hur mår du idag? Vill inte belasta dig eller sätta igång några triggers. Men om du orkar, hur klarade du av att hjälpa dig?

Förövrigt mår jag faktiskt väldigt bra idag! Jag har kommit långt och mina självmordstankar har försvunnit!

Att ha självmordstankar och sådant vet jag är en belastning, men jag började tänka främst på mina nära och kära. Jag tänkte att försvinner jag så kommer dem sörja över mig och jag ville inte ha det dåliga samvetet att jag hade sårat mina nära och kära. Tror du kanske hört mycket innan om att folk säger åt dig att tänka på din omgivning. Jag tyckte själv det var en väldigt töntig sak och ignorerade det ett bra tag.

Är det svårt för dig att tänka på det först så kan du göra såhär:

1. Skriva ner saker som du tycker om att göra och saker du tycker om i allmänheten. Försök då att vara positiv i tankarna och tänk på något som får dig att faktiskt må bra! Dem sakerna ska du då istället försöka tänka på och kanske till och med då göra.

2. Du kan öppna upp dig riktigt för någon så tror jag att en stor sten faller från dig! Det kan både vara så här (anonymt), eller faktiskt till någon du förlitar dig på och som du tror faktiskt kan ge dig det stöd du behöver/vill ha

3. Du kan skriva ner dina “dåliga” tankar och byta ut dem dåliga orden till något bra och läsa det många gånger.

(Tänk på att detta bara är tips från mig och inget du är tvungen att göra!)

Men det var iallafall några av dem här sakerna jag började med.

Är det okej om jag frågar dig några frågor? Eller tycker du det känns påträngande?

Kom ihåg att inget svar eller fråga är rätt eller fel <3

[Indigo Cyhehy]

Tack för tipsen <3 jag ska prova dem om jag klarar mig över helgen. Det kanske kan vara något för mig med. Men det där med skuldkänslor för anhöriga….det steget har jag kommit förbi.

Det känns skönt att någon tar sig lite tid, så jag har inget emot frågor.

 

Indigo Cyhehy skrev:

Tack för tipsen <3 jag ska prova dem om jag klarar mig över helgen. Det kanske kan vara något för mig med. Men det där med skuldkänslor för anhöriga….det steget har jag kommit förbi. Det känns skönt att någon tar sig lite tid, så jag har inget emot frågor.

Hej fina du!

Hoppas din dag startat bra och att du kanske hade något du ska/skulle göra idag som du ser fram emot.

Jag tror på dig och vet att du är sjukt stark person. Du kommer klara det!

Du behöver bara någon som lyssnar på dig och som kan finnas där som ett stöd som du kan luta dig emot.