Sociala medier

Hej där.

Vänligen glöm inte att medier som facebook tjänar pengar på din närvaro, de säljer annonser som du ska titta på. För att du ska vara på facebook lite oftare skapades algoritmer som skapar lite konflikt, om du blir arg kommer du vara där lite mer, eller en annan skapad känsla. Väl här kanske du känner dig lite utlämnad att facebook spelar piano på ditt känsloliv. Om du vill bli blockad på facebook ska du prova posta utdrag ur svensk grundlag om din rätt till yttrandefrihet och åsiktfrihet, eller utdrag ur FN’s mänskliga rättigheter, svensk lag SFS 1994:1219. Dina rättigheter är ett problem för facebook. Så kanske spelar det ingen roll vilka människor som böjer sig för facebooks algoritmer och frivilligt begränsar sina grundlagstadgade rättigheter för att få vara med i gänget ? Kanske har du ett långt större värde än så i verkligheten ?

Hyfsat insatt i algoritmer redan för läst om det på masternivå på universitetet. Omöjligt för dig att veta på förhand förstås, men nu vet du det iaf.

Om fler funderar över själva frågeställningen (strunta i algoritmer ärligt talat, så 2020.. ) så verkar över 100 kompisar vara någon magisk gräns gissar jag på. Googlade runt. Dessutom har jag noterat att det kan upplevas otrevligt rakt av att inte skicka vänförfrågningar till vissa. Att det är ett avvisande snudd på. När man dessutom skickar till några så märkte jag att andra hängde på och skickade tillbaka, ungefär som ”om de två kan vara kompisar så kan ju vi också vara det”.

Gillar inte Facebook alls men har det för några konton jag vill följa,  några grupper och att hålla lite sporadisk kontakt med en del gamla bekanta.

Jag har två personer som blivit missnöjda med att jag inte svarat på inlägg som är viktiga för dem, kommentarer, meddelanden etc. Jag  pratarr med dem i verkligheten, men vill verkligen inte vara inne en massa på Facebook för att inte missa något eller ha notiser på mobilen.

Tycker sociala medier försämrar livet och relationer till personer man ända enkelt kan ha kontakt med i verkligheten.

.”jag pratar gärna med dem i verkligheten” ska det vara.

Tycker inte man ska lägga till kolleger,, det känns som något folk gjorde för 10 år sedan.. Om jag ser att någon lägger till mig så tackar jag ja men skriver att jag sällan använder den appen.

Om folk på allvar tycker att det är oartigt att inte vara vänner på Facebook så borde de ta en paus från mobilen tror jag.

Min mamma har en liknande inställning som den du beskriver – hon är oerhört skeptisk. Vet inte om det är en generationsfråga?

Märkt att jag tycker varken bu eller bä, men märkte att jag under de 15 års tid jag inte hade FB att jag missade mycket av människors liv. Ungefär som att var man inte med där så riskerade man glömmas bort. Så det blir ju nästan en fråga om inkludering att vara med känner jag.

Jag är inte så skeptisk och har använt Facebook sedan det startades. Tycker har blivit alldeles för fyllt av reklam, betalda inlägg och styrs för mycket av hur mycket interaktion kontona har.. Tror inte jag är ensam och kan inte tänka mig att det allmänt ses som oartigt att inte lägga till kollegor där. Viill man lägga till många så gör man ju bara det helt enkelt, fast tror det var några år sedan det fanns någon aspekt av status i antal vänner där.

Du läser in det jag skriver väldigt bokstavligt. Jag skrev att det kan upplevas otrevligt att inte lägga till en kollega. Inte att och alltid är otrevligt att inte lägga till kollegor. Alltså en upptäckt jag har gjort. Du verkar inte gjort den upptäckten och det är ju naturligtvis helt i sin ordning. Man är med om olika saker och drar olika slutsatser.

Jag har också koll på att det för många, många år sedan var status med många vänner. Även att göra massor av inlägg var ”normalt” då.

Så tiderna förändras, men det svarar inte på frågeställning kring hur det är exakt nu? Vad är det som gäller nu?

Förutom att det är reklam, algoritmer och inte ett absolut krav typ på att lägga dit folk? Det gäller väl kommentarer också att man inte ”behöver” engagera sig? Men vad gäller nu då? Vad är det för sida helt enkelt? Undrar alltså generellt då och inte vad enstaka individer gör på sina konton och har för åsiker om fb så att säga?

haha, det där med vänner… jag (som har otroligt få vänner på FB) kan ibland skämmas över det, men slår bort den känslan ganska snabbt.
Jag glömmer av Facebook om jag träffar nån jag gillar , jag ångrar djupt att jag inte frågade en kollega på en praktikplats om han ville bli vän på Facebook, han var så uppenbart kär i mig men jag var inte intresserad och hade pojkvän , men han var så snäll och blyg, och jag bara ”dissade ”honom.

han var lite speciell kanske nån diagnos, men kan ibland bli arg på mig själv, vänner kan man ju vara, han skulle kanske bli jätteglad om jag ville bli vän på Facebook.. ett minne bara.