Hem > Forum > Livet > Otillräcklighet och konsekvenser

Otillräcklighet och konsekvenser

Visar 3 inlägg - 1 till 3 (av 3 totalt)
2
  • Avatar

    Jag är gammal nu, min dotter är vuxen, och hon har inte kunnat förlåta mig för händelser i hennes ungdom. Jag räckte inte till. Och jag gjorde fel. Jag var ensamstående med mina två barn i många år. De värsta händelserna är troligen enligt henne att när min bror dog så kunde jag inte hjälpa henne igenom sorgen, för jag var så tagen själv. Och när jag senare blev förälskad, efter 10 singelår, så glömde jag henne för mycket. Det har jag försökt kompensera på olika sätt i många år, försökt ställa upp, bjuda till och varit barnvakt åt hennes barn alltid när hon vill. Och tagit barnbarnen till mig när de vill. Men min dotter och jag har aldrig kunnat komma igenom det. Vi har pratat. Min dotter har anklagat mig, skrikit, skällt. Jag har bett om förlåtelse, men det går ju inte att göra ogjort. Jag känner alltid hennes besvikelse på mig. Hon har ett slags avståndstagande. Nu har det gått över ännu en gräns. Jag bad henne att få bo hos hennes familj några dagar pga ombyggnad hemma hos mig. Hon och hennes sambo sa ja. Men när jag varit där en natt så sa hon att hon inte orkade med mig och föreslog andra lösningar. Jag var dum nog att liksom tigga om att få stanna en natt till och då sa hon så många hårda ord att jag började gråta. Min dotterson som är 8 år tog mycket illa vid sig. Han och jag har haft en väldigt nära kontakt, och han har haft en del svårigheter bl.a epilepsi, vilket gjort att jag haft honom och varit barnvakt väldigt mycket. Nu känns der som att hans och min kontakt har tagit allvarlig skada. När jag pratade med honom idag tyckte jag mig höra ångest i hans röst och han frågade om jag släppt det där med mamma nu. Jag sa att jag hade gjort det, fast det var inte sant. Jag mår jättedåligt över alltihop. Min dotter vill nu att det bara ska vara glömt. Hennes äldre son fyller snart år och han har bett mig komma på hans kalas. Jag har tackat ja, men jag gruvar mig oerhört mycket för att åka till dem. Jag skäms för att jag trängde mig på dem och för att jag grät och skrämde lillpojken. De säger att han pratar lika mycket om händelsen som han gjorde när hans farmor dog och som den gången has pappa krockade och han var med i bilen (fast de klarade sig utan skador.) Helst vill jag åka långt bort och bara vara för mig själv länge, länge.

    Avatar

    ta tåget till abisko och läs kristus legenderna av ………?ta in på vandrar hem STF  laga lite kaffe ! drick det friska Vattnet i en fjäll bäck  Få Perspektiv!  viktigast i livets stora gåta är  att Älska Glömma och Förlåta!! och däri genom växa till en större människa ,och vara allt det vi är!

    Avatar

    Hur menar du Pink  Locuhy?  Det är ju just svårigheten att Älska,  glömma och förlåta som inlägget beskriver?

Visar 3 inlägg - 1 till 3 (av 3 totalt)
2

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.