Jag känner mig så fruktansvärt less att vara ensam i mitt samboförhållande… Less på att vara ensam förälder när jag bor tillsammans med dotterns pappa. Less på att inte orka vara den mamman min dotter förtjänar. Less på att vara jag.
Önskar att jag kunde ha ett annat liv.. men hur jag än vrider och vänder på saker så känns det omöjligt. Samtidigt vet jag inte hur länge till jag orkar ha det såhär. Känns som jag är fast i en nedåtgående spiral. Fan va less jag är..