Hem > Forum > Livet > En hemsk känsla

En hemsk känsla

Visar 12 inlägg - 1 till 12 (av 12 totalt)
11
  • jag har en hemsk känsla att inget spelar egentligen nån roll, alla saker man äger…. …relationsproblem …vardagsproblem

    vad spelar allt det för roll om det kommer en bomb från ovan och spränger en i bitar( Ja tänker på eventuellt krig)

    Vad är egentligen meningen med livet.,.

    vet knappt vad jag talar om men nån kanske förstår hur jag tänker ?

     

    Jag sitter i exakt samma tankar. Men allting kommer vända och allt vill oftast bli bra i slutändan. Bara att kämpa på även fast jag vet att det är lättare sagt än gjort. När man väl får lite glädje så var i nuet och lev på den gnutta hopp och krama ur varenda liten droppe av den känslan när man får en dipp igen. Men vilken hemsk känsla det är att inte bry sig om någonting…

    Avatar

    Absolut, känner också som er! <3

    Lyckoforskningen visar att ett gott liv handlar om meningsfullhet och att hitta så mycket flow som möjligt i vardagen. Man ska ägna sig åt aktiviteter som ger en flow. Det kan vara att det är motigt i mellan åt men att det sedan går över till tillfredsställelse. Inte minst för att man ansträngt sig och får belöning i hjärnan av det – belöningscentrat. Att må bra långsiktigt handlar tydligen inte just om att nå till känslan av total eufori – för det tillståndet är oftast kortvarigt.

    Jag tänker att relationsproblem, vardagsproblem, ett eventuellt krig är så himla svårt att lösa för det är oftast komplext och snårigt. Däremot om man lägger det åt sidan (i den mån det är möjligt) och fokuserar på exempelvis sådant som kan ge en flow så tror jag man kanske kommer runt lite sådant som inte går att påverka – åtminstone kanske inte just här och nu.

    Vad ger er flow?

    Trådstartaren

    Absolut, känner också som er! <3 Lyckoforskningen visar att ett gott liv handlar om meningsfullhet och att hitta så mycket flow som möjligt i vardagen. Man ska ägna sig åt aktiviteter som ger en flow. Det kan vara att det är motigt i mellan åt men att det sedan går över till tillfredsställelse. Inte minst för att man ansträngt sig och får belöning i hjärnan av det – belöningscentrat. Att må bra långsiktigt handlar tydligen inte just om att nå till känslan av total eufori – för det tillståndet är oftast kortvarigt. Jag tänker att relationsproblem, vardagsproblem, ett eventuellt krig är så himla svårt att lösa för det är oftast komplext och snårigt. Däremot om man lägger det åt sidan (i den mån det är möjligt) och fokuserar på exempelvis sådant som kan ge en flow så tror jag man kanske kommer runt lite sådant som inte går att påverka – åtminstone kanske inte just här och nu. Vad ger er flow?

    Min ”happy place” eller vad man ska säga har alltid varit att festa, alltså med alkohol, levde så under ett halvår för typ 7 år sedan vakna börja festa och ha jättekul och ha det jag tror du menar med ”flow” för att sedan sova lite och sen börja om. Men till slut mår man inte bra av att leva på det sättet,Jag tillexempel blev psykotisk.  Och vägde kanske 48 kilo (är och var 1:65 lång)(Var alltså sjukt mager) så det är ju inte det bästa sättet att leva, men har svårt att hitta nåt annat sätt att leva som gör mig lycklig,

     

    Avatar

    Festa tror jag kanske inte kategoriseras eller brukar kopplas samman till just flow? =) Det ska inte vara några substanser inblandat, tänker jag. Alltså alkohol eller droger. Flow:et är snarare det som gör en “hög”.

    Kollade upp definitionen på Wikipedia så vi talar om samma sak:

    Flow är en positiv erfarenhet och associeras med njutning. Det är också ett mycket funktionellt tillstånd som korrelerar med framgång i kreativa aktiviteter, studier och sport och på det sättet leder till kompetens- och personlighetsutveckling. Flow leder till engagemang i utmanande aktiviteter eftersom individen måste sätta allt högre standarder för sig själv för att behålla flow. Därför ses flow som en nyckel till ett rikt och produktivt liv samt till den kulturella evolutionen.

    Flow är ett begrepp inom psykologin. Det är ett medvetandetillstånd som inträffar när en individ blir helt uppslukad av en aktivitet och går bortom sin reflekterande självmedvetenhet samtidigt som den får en djup känsla av kontroll. 

    Komponenter 

    • Aktivitet och medvetandet smälts samman. Man ser inte på sig själv som separerad från det man gör.
    • Uppmärksamheten ökar och centreras kring en begränsad mängd stimuli, det känns som att resten av världen försvinner.
    • Självmedvetenheten upphör, tankar om sig själv blir irrelevanta för individen. Det kan beskrivas som att man tappar bort sitt ego, går bortom personligheten eller blir ett med världen.
    • Man upplever en känsla av inre styrka och kontroll över det man gör och över kraven från miljön och omgivningen.
    • Mål och strategier för att uppnå dem hänger logiskt samman, reaktion övergår till handling automatiskt, utan reflektion och tvekan. Feedback och krav man får är klara och icke tvetydliga.
    • Externa mål och belöningar behövs inte, aktiviteten i sig är en anledning till att fortsätta med den (d.v.s. flow har en autotelisk natur). Csikszentmihalyi menade att flow-konceptet hjälper oss att förstå motivationen hos människan eftersom vi ofta gör saker utan att få någon belöning utifrån.
    • Tidsupplevelsen blir förvrängt vilket ofta betyder att tiden går fortare än vanligtvis.

    Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Flow

    Trådstartaren

    Oj det där var lite för avancerat för mig att förstå🤣

    Men förstår att festa inte handlar om det du beskriver ,

    Avatar

    =) Känner att jag trådkapat så åter till ämnet; att ingenting spelar någon roll som du skriver om är en sån himla tuff känsla att vara i! Har du känt så länge eller är det en känsla som smygit sig på, på senare tid? Vet ju att du skrivit om tillvaron men tänker på det om omvärldsläget också?

    Trådstartaren

    =) Känner att jag trådkapat så åter till ämnet; att ingenting spelar någon roll som du skriver om är en sån himla tuff känsla att vara i! Har du känt så länge eller är det en känsla som smygit sig på, på senare tid? Vet ju att du skrivit om tillvaron men tänker på det om omvärldsläget också?

    nej nej alla förslag och tankar är ju välkomna🙂

    jag har känt på senare tid att vad spelar det för roll med de här vardagsproblem som jag har – om det kommer en bomb och spränger mig- vAD SPELAR Nånting för roll då?? Ingenting spelar nån roll, livet handlar egentligen om att överleva fysiskt ,tänker jag

    Avatar

    Man får påminna sig om att det inte hänt, att det inte är där vi är just nu. Skulle katastrofen inträffa får man ta det där och då, tänker jag. Är väl också så att ingen här på forumet säkert är särskilt sugen liksom på själva livet, för då skulle man nog inte läsa och skriva här. Så ur den aspekten sitter vi i samma båt allihopa <3

    Flow är intressant, tänk att få uppleva det! Jag har upplevt dopaminpåslag/spänning som när man är kär eller drömmer om att vara det. Jag känner numera inget alls åt det hållet och har inte gjort det på flera år. Jag har inget i mitt liv som ger mig energi. Det är så sorgligt!

    Flow förknippar jag med talang. Människor som skapar och har massor av tillförsikt att de kommer att lyckas. Idéer bara kommer till dem på något mysko vis. Under processen kan de jobba mycket utan att de tappar fokus eller blir trötta. När jag jobbat har jag bara längtat till klockslaget då jag får åka hem…

    Avatar

    <3 Ja precis, tidigare har jag tänkt att flow är förknippat endast med talangfulla personer som sitter typ i ateljér och är konstnärer – att det endast ingår om man är på en ovanligt hög nivå. Tursamt verkar inte det riktigt stämma som jag förstått det efter läst lite om det på sistone, utan det verkar snarare vara så att man kan uppleva flow bara genom något så enkelt som en skoluppgift, eller att jogga (runners high heter väl det), spela fotboll och vara inne i spelet (vissa spelare ser man ibland blixtrar till och plötsligt blir extremt bra på planen, då tänker jag att de upplever ett flow), sjunga, eller laga mat och bli så fast och inne i det att tid och rum försvinner – för man tycker det är så stimulerande och roligt. Det är dock viktigt att man ska känna att man är precis på gränsen till att behärska det man gör, alltså att man klarar av det, men kanske inte så enkelt, utan utmaningen är att upptäcka att man tog sig över kanten – med ansträngning och därmed utveckling. Det växer och mår man jättebra av, som jag förstått det.

    Jag har märkt att jag känner flow när jag studerar. Först kommer ett gigantiskt motstånd att utföra uppgiften, sedan när jag väl satt igång så upptäcker jag hur jag skriver och skriver och skriver, och vill knappt gå på toaletten för att jag är så inne i formuleringarna och det som jag vill förmedla. Vips är hela uppgiften skriven också. Då vill jag knappt lämna ifrån mig den för upplever ett tomrum istället där jag tidigare har stimulerats av att utmanas av något, och kan bli lite deppig över att inte ha något att göra, igen. Det är inte så att mina texter är speciellt bra, vill jag starkt understryka. Känner knappast mig stolt (det är sällan) över min prestation. Däremot tillfreds med att den är genomförd och att jag lärde mig något nytt. Växte lite som person av det.

    Läsa böcker kan också göra att jag känner mig stimulerad. Få gå runt och tänka. Kanske skriva ner tankarna och få flow i det.

    Flow hör samman ofta med harmoni. Ju lättare en person har att känna ro desto oftare hamnar man i ett tillstånd av flow, tydligen. Antar att det är därför som författare sitter ensamma i stugor – för att inte störas.

    Intressant! Jag tror också harmoni är viktigt för att uppleva flow. Tystnad  vara på landet t.ex

Visar 12 inlägg - 1 till 12 (av 12 totalt)
11

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.