Hem > Forum > Livet kan skava > Rädsla över att tappa kontrollen

Rädsla över att tappa kontrollen

Visar 3 inlägg - 1 till 3 (av 3 totalt)
2
  • Jag vet inte om det här är ett konstigt problem men jag kan vara orolig över att jag inte litar på mig själv generellt i livet och bär en rädsla över att hamna i konstiga situationer. Idag i skolan t ex på zoom fick jag syn på en klasskompis säng, alltså hans lägenhet. Han visade upp sitt husdjur som låg där och sov. Direkt fick jag en obehagskänsla och går nu runt och är lite rädd att jag ska hamna i den där sängen. Vakna upp där. Alltså att livet ska ta en sådan vändning och så rätt var det är så är det så, bara. Jag kan komma på hur många exempel som helst där jag inte för mitt liv trott att något liknande ska ske i mitt liv men så rätt var det är så befinner jag mig i en ytterst oväntad situation. T ex hemma hos någon. Eller på någon helt otippad arbetsplats. Det kan till och med vara i ett yrke jag inte förväntat mig. Ungefär som att vem vet jag kanske blir pilot och sitter där och navigerar runt flygplan. Jag litar inte på mig själv och har vissa självskadebeteenden också att jag inte är rädd om mig. Skulle dörren öppnas är jag plötsligt pilot. Eller så ligger jag och sover över hos typ min lärare. Ni förstår säkert vad jag menar? Jag vet heller inte hur man bygger och får tillbaka tilliten till sig själv. Känna att det är man själv som styr och inte att ”livet händer en”. Det är som att det är olika delar av mig som styr. Jag tycker inte att det är jag som sitter vid rodret. Och det skrämmer mig.

    Känner någon igen sig?

    Hej!

    Människans största svaghet är rädsla. Det allra mesta negativa som händer i livet har sina rötter i rädsla.

    Som jag uppfattar dig så är du rädd för dig själv,och det låter lite tokigt.

    Det är alltid du som styr rodret tom efter du lämnat kroppen som du lever i just nu. Många kan vara rädda för att tappa förståndet,det finns inget sådant.

     

    Sköt om din kropp,läs på om teologi,kvantfysik,zenbudhism. Utbilda dig i din egen verklighet.

     

    You are the man! 🙂

    Trådstartaren

    Tack! <3 Tror det handlar om dissociation? Det kan bli så då att det inte riktigt är ens ”grundjag” som är framme och bestämmer. Jag har iaf inte hamnat i den där sängen ännu – tack och lov! Kom på efter jag skrev att det här nog inte alls är något allmängiltigt och att folk generellt kan relatera. Nu är jag dessutom inte lika dissociativ längre som jag var då jag skrev, så det känns lite lugnare på den fronten, och mindre sannolikt att något ”sjukt” ska typ inträffa.

Visar 3 inlägg - 1 till 3 (av 3 totalt)
2

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.