Jag har en fantastisk make, en fantastisk syster, en fantastisk svärmor och en fantastisk vän.
Men ändå. Ändå skaver det. Det skaver att mamma inte vill ha mig. Det skaver att jag inte verkar kunna bli gravid. Det skaver att jag är 30 år och ännu inte listat ut vad jag vill göra av mitt liv. Det skaver att min hjärna ständigt går på högvarv och att jag aldrig får slappna av. Det skaver att jag inte kan hålla liv i de flesta vän- och bekantskaper. Det skaver med ångest. Det skaver med depressioner. Det skaver att jag trots ovanstående fantastiska personer ständigt känner mig ensam. Allting skaver.
