Hej.
Jag kan till viss del känna igen mej.Kanske inte ilska,men en viss besvikelse och kanske lite bitterhet.Mest beroende på att jag blev ensam hela livet.Livet kan bli lite tungt,när man alltid drar sitt lass ensam,även om frihet och oberoende också har sina fördelar.
Med tiden accepterar man att man inte är intressant på “marknaden” och ägnar sej åt andra saker i livet.Man tappar helt enkelt intresset,när man bara upplever motgångar.Jag tror att svaret kan vara att hålla sej sysselsatt,även om det bara är distraktioner.