ok här är ett mycket dystert inlägg och jag menar inte att sätta självmordstankar i huvudet på någon eller mata självmordstankarna för jag vet ju att många har det här….
men det är hur jag känner..att vad är det för mening att leva? Så som jag lever nu, har hamnat i en rejäl svacka av mörker, det är inte värt att leva såhär, jag sover typ 12 timmar varje natt för jag är så deppig,sover ändå lite på dagen fast jag sovit så mycket. Jag tror jag håller på att dö av sorg, deppighet,tristress, stress och trötthet
Eftersom jag blivit lite överviktig så måste jag kväva min lugnande hobby- nämligen att äta , mat godis bakelser- hela tiden. Det finns inget stopp, men såg på foto och i spegeln hur oattraktiv jag var och trivdes verkligen inte som tjock, vissa passar med hull, det gör INTE jag, så det får jag inte ta till som tröst,
då är det alkohol och droger kvar att leva för… men jag vet att det leder inte till nåt bra känner efter sommarens användning av lyrica att det höll på att fucka upp mig helt. Så VAD ska man leva för då??ber om ursäkt för superdystert inlägg
