Tack för att du orkar svara så utförligt! Inte många som gör det, startar man en tråd får man heller inte många svar! Ja det är mest medelklass där jag bor. Men även fattiga, men de har alla svårare psykiska störningar så att det syns utåt eller så har de missbruksproblem. Men det finns även dom som fått arv eller föräldrar som köpt lgh och klarat sig, bor i hus har bil osv trots psykiska besvär.Jag har försökt hitta ”fattiga” som är ungefär som jag men inte hittat någon ännu. Sökt mig till lokaler, föreningar osv. Ja jag har försökt komma till psykiatrin igen men fått nej flera ggr. En terapeut på vårdcentralen har försökt få remiss dit och till några andra mottagningar men fått nej på alla. De menar att de redan gjort allt. Jag har varit i psykiatrin i 20 år så det är nog därför det är svårare, än någon som är precis börjat söka.Jag pratade med en läkare länge innan npf utredningen och detta var en mycket erfaren läkare. Redan på bedömningsamtalet (som var en och en halv timme ) sa han att jag inte har någon npf diagnos, men att jag såklart skulle få gå igenom utredningen iallafall.Det blev många tester och flera tillfällen hos en erfaren psykolog.Resultatet var långt ifrån någon npf diagnos.Psykologen sa att jag var ängslig och skör med ångest problematik men hon kunde inte se något neuropsykiatriskt. Jag var ovanligt rädd som barn det vet jag, och det sitter i fortfarande samt ett dåligt självförtroende. På vårdcentralen sa terapeuten att det var uteslutet med terapi eftersom jag inte ville jobba…jag sa att jag inte kan jobba att jag får stark ångest att ens vara bland folk men det hjälpte inte. Det är nya krav, man måste vilja komma ut i arbete annars slösar de inte några resurser.Även en tidigare kontakt sa exakt samma sak, då hade jag en lite längre sjukskrivning eftersom jag var mer allvarligt sjuk. Och jag sa att jag hade problem att komma till jobbet samt på själva arbetsplatsen. Då sa de bara att jag får hitta ett nytt jobb. Så säger de alltid.Det är därför jag måste veta vad jag ska säga nu för att få sjukintyg…panik! Andra lyckas ju att få sjukintyg och sjukersättning! Vad 17 gör jag för fel 🙁
Jag får nog inte göra utredningen igen, det är jättelånga köer och de tar såklart inte in någon som redan testats. Jag får inte komma till psykiatrin. Är färdigutredd. Orkar inte med nej igen,ångesten att bli bortkastad igen kommer ge mig självmordstankar. Jag kan inte riskera mer nu.Jag har diakonhjälp hon är jättebra att prata med. Går alltid stärkt därifrån. Fel människor i vården skadar mig, där är jag för känslig har för många dåliga erfarenheter från psykvården. Det handlar om å dåliga erfarenheter i 20 år. Det är en lång tid som jag kämpat! Det finns en gräns hur länge man pallar med.