Hej. Jag är en tjej på 17 år och jag är inne i en dålig period just nu, allting känns verkligen meningslöst. Det enda jag vill göra är att få vara ensam med min kille typ, han är den enda som får mig lycklig just nu. Det brukar inte vara såhär illa, jag känner inte igen mig själv..
Jag har så jävla mycket tankar i mitt huvud men jag får inte ut dem i ord. Tänker att jag ska försöka ändå, även om det är sååå mycket.
-Min mamma är död sedan 4 år tillbaka, så jag bor med min pappa och min låtsasmamma. Jag hatar det, vill bara bli 18 och dra härifrån. De frågar aldrig hur jag mår eller vad jag vill göra osv. De har fullt upp med sina andra barn och deras vänner och allting. Ingen av dem har ett arbete, så vi lever på soc. Pappa köper aldrig någonting åt mig, jag får köpa kläder, kroppsvård osv för mina egna pengar (1100kr i månaden). De vill inte lyssna på mig eller någonting och jag undviker gärna tjafs oså pågrund av att jag är så känslig.
-Jag är stressad som fan pågrund av hur det är hemma och att min låtsasmamma bara gnäller på mig nästintill hela tiden. Jag har 2 veckors sommarjobb kvar och idag är jag hemma ifrån det, orkar bara inte.
-De senaste veckorna har jag gjort saker jag aldrig skulle gjort annars. Jag har testat att röka, jag har skärt mig och druckit massor alkohol. Jag har inte sovit bra på 2 månader heller.
skulle ju behöva prata med en psykolog men vågar typ inte pga tidigare erfarenheter. Snälla ge mig lite hopp..
