Hem > Forum > Hopplöshet > Vill ge upp…

Vill ge upp…

Visar 2 inlägg - 1 till 2 (av 2 totalt)
1
  • Hej!

    Mitt liv har tagit en sån stor vändning, haft en väldig trygg uppväxt och i gymnasiet träffade jag en underbar tjej, vi blev tillsammans och har varit ihop i nästan tio år, varav dom senaste sex året har vi bott ihop och jag har känt mig tryggare än någonsin

    För ungefär två månader sedan valde hon att flytta ifrån mig, hon ville hitta sig själv och jag har absolut inte gjort henne något illa, vi har pratat mycket om detta och hon tycker jag är en fin och lugn person samtidigt som hon vill vidare i livet och hitta sig själv

    Levde på hoppet om att vi ska bli tillsammans igen och det funkade rätt bra emellanåt, till för några dagar sedan då min far hastigt gick bort utan förvarning, ringde till min före detta som kom till mig och var hos mig länge, vi låg och kramades och hon tröstade mig och jag kände en enorm trygghet

    Vi pratar och ses ibland och när vi gör det blir jag väldigt ledsen samtidigt som jag väntar på orden ”jag vill vara med dig igen”

    Känner sån hopplöshet om livet och orkar verkligen inte med detta mer….

    Beklagar sorgen. Förstår att det är tuffa tider för dig när du mist en person som står dig väldigt nära. Vet att inga ord hjälper när man befinner sig där du är just nu känslomässigt utan man bara har alternativet att enbart existera och man inte har några konkreta tankar och känslor. Verkligheten försvinner och man går in i en slags dimma där man inte riktigt förstår vad som hänt och händer. Det finns inga genvägar när man sörjer utan allt måste få ta den tid det tar. Att du tyr dig till din exflickvän är inget konstigt eftersom hon varit och fortfarande står för en annan slags trygghet för dig, och att ni haft en en långvarig och nära relation. Samtidigt kan det vara bra att lära sig stå på egna ben när ni haft en relation från det att ni var så pass unga som ni var när ni startade er relation, det är en nyttig utvecklingsfas i sig. Och det finns ingenting som säger att ni inte inleda en sådan nära relation igen.
    Men som allting annat i livet kan man inte ta något för givet, då allt kan förändras från en minut till en annan. Sök dig även till andra personer och eventuellt även annat samtalsstöd, där du kan få ventilera dina tankar och känslor nu, för det behöver man göra mycket och ofta när man mist en nära anhörig som haft stor betydelse i ens liv.

    Ta en dag i taget, och hur mörkt det än är just nu så kommer det bli ljusare när man får distans till det som hänt och kan hantera allt igen. Jag vet att det gör så ont att man tror att man håller på att gå sönder och man varken vill eller kan förstå. Man får dock inte glömma att tänka tillbaka och minnas tillfällen och stunder man haft tillsammans, för det är det enda man får behålla när man skiljts åt för alltid. ♥️

    Många tankar till dig!  Och hopp om en ljusare framtid snart.🌹

Visar 2 inlägg - 1 till 2 (av 2 totalt)
1

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.