Hem > Forum > Hopplöshet > Vet inte hur länge jag orkar

Vet inte hur länge jag orkar

Visar 5 inlägg - 1 till 5 (av 5 totalt)
4
  • Jag försöker hålla ut, se det positiva i livet. Tänka att det blir bättre i framtiden, men jag vet inte hur länge jag orkar.

    Idag har jag känt att jag varit på väg att gråta hela tiden. Jag har försökt ta mig samman, jag orkar inte gråta mer. Jag tänkte att en film kan ta bort mig till andra tankar, att jag kunde fly lite. Jag av någon anledning valde filmen Sully. Jag kom 35 minuter in och sen börja jag stor gråta. Jag vill inte längre… jag börjar tappa lusten på livet igen. Jag är trött på att kämpa och bara vänta på den jävla vården som skiter fullständigt i mig.

    Jag har kämpat sen nyår, jag kom då in på psykakuten för att jag försökte ta mitt liv. Jag körde min bil i 200 km/h in i ett räcke så jag skulle dö. Jag fick en otrolig glöd att vinna över detta eftersom jag överlevde utan någon skada trots att jag var obältad.  Jag kände att de måste finnas någon mening med att jag klara mig, det måste vara ett tecken att jag inte ska dö än.

    Men vården har inte hjälpt mig sen dess, jag blir bara inbokad längre fram. Först skulle jag få träffa psykolog i slutet av februari. Så jag kämpa på. När jag skulle haft nästa tid så vart han sjuk och det blev inställt, men han ringde dagen efter. Då prata han om att han var klar med utvärderingen, att jag behöver prata med någon regelbundet. Det var precis vad de sa på psykakuten också vid nyår, det var de jag trodde var där för jag prata med honom. Han satte upp mig på väntelista och sa att det beräknas ta 3 månader innan jag får träffa någon.

    En vecka senare kommer brevet hem där det står att jag står i väntelista till kurator och att de beräknas ta 6 månader. Jag blir hela tiden framflyttad. Jag orkar inte längre, jag vill ge upp. Jag vill bara dö och slippa allt. Men av någon jävla anledning så står jag kvar. Jag lovade mig själv att jag inte skulle skapa mer smärta, jag vill inte att de som är runt mig ska behöva känna smärtan. Jag bär smärtan åt dem just nu, jag vet inte om jag klarar det i 6 månader till. Jag har kämpat hela jävla tiden men jag får inte hjälp.

    Jag ska få träffa psykiatrins läkare på fredag, det är för att få antidepressiva. Det är så sjukt att det gått 4 månader innan jag fått de, allt jag fått är ett milt lugnade för ångesten jag har. Som för övrigt nästa är slut så jag har varit väldigt sparsam med den. Hur jävla mycket ångest känts så har jag hållit mig till en tablett på kvällen så jag åtminstone chans till att somna. Vilket jag inte gör ändå, jag sover max 4 timmar per natt. Ångest blir också bara värre, det känns som jag blivit immun mot tabletterna.

    Jag vill inte längre, jag vill bara få ett slut på detta. Jag fattar inte hur vården inte fattar att jag mår så jävla piss. Jag har inte gömt att jag mår dåligt, men jag har nog en tendens till att inte låta någon veta exakt hur jag mår. Igen orkar höra det så det sitter i ryggmärgen att säga att jag klarar mig. Jag nämnde för psykologen att det var så långt bort i tiden till att få hjälp. Tipset han kunde ge var att jag kunde prata med stadsmissionen.

    Jag har även försökt med vårdcentralen, men de vill liksom inte ta i mitt ärende eftersom psykiatrin är inblandade nu. Jag har redan fått en vän som tappat lusten med mig, han orkar inte längre. En annan vågar jag inte säga något mer till för hon är en av de jag valt att kämpa mest för, jag vill inte förlora henne också för då har jag ingen kvar. Just nu tar jag mycket hjälp av min systerdotter (hon är i min ålder, jag är en sladdis) men det är inte rätt mot henne. Den jag hade som bäste vän vill inte ha med mig att göra längre… Jag vet att jag gjorde fel mot honom, men han ville inte ens försöka laga det jag förstörde. Han säger att om 1 -2 år så kanske, men att efter att ha varit vänner i över 20 år så trodde jag att jag åtminstone skulle få chansen att försöka laga det. Vad som helst, men nä 5 minuters samtal där han var nöjd att vänskapen var klippt nu vart de jag fick.

    Jag önskar att alla bara kunde tycka det var okej om jag gav upp. Att de inte skulle vara ledsna om jag försvann. Jag vet att det inte fungerar så, men allt har blivit fel i mitt liv. Jag är snart 40 år, jag har inge jobb, ingen egen familj och jag bor i en stad som är långt ifrån de vänner/släkt jag har kvar. Kan jag inte få ge upp istället, se vad som händer efter livet. Se om någon religion har rätt eller om det bara är tomt efteråt. Hur som helst så känns det mer lockande än att må piss varje dag.

    Låter fördjävligt. Har hört så mycket negativt om vården, du är långt ifrån ensam om att behöva vänta med att få hjälp. Det är jättebra att du i alla fall har din systerdotter som stöd.

    Kom ihåg att inte gå med på vad som helst. Du förtjänar att få hjälp och om du inte känner att du klarar 6 månaders väntetid så försök att hitta någon som i alla fall kan hjälpa dig så länge. De kanske har en kurator på vårdcentralen där du är listad? Se till att ha bra kontakt med den läkare som skriver ut din medicin så att du får rätt dos.

    Du har rätt att få den vård som du behöver.

    Ja du… jag vet hur det är med psykvården.
    Den funkar inte.
    Jag har försökte där jag bor i 10år.
    Hjälpen jag fått har varit sporadisk och haltande.

    Det finns inte psykologer, kuratorer, psykiatriker. Det är därför som vårdkön är så lång.

    Att du mår dåligt förstår jag. Att du inte vill leva men ändå drar dig fram dag för dag. Den känslan känner jag så väl igen.

    heej mår dåligt fast jag äter medecin får panikångest och får negativa känslor

    Nej. Ge inte upp.

    Livet kan vara så mycket mer än vad det känns just nu. Du behöver dock lära dig att se
    på livet från ett annat perspektiv. Vi kan inte förändra vårt liv i ett ögonblick men i ett
    ögonblick kan vi välja att se ett halvfullt glas i stället för ett halvtomt. Perspektiv har en central del i hur vi upplever världen och saker och ting runt omkring oss. Fokus och perspektiv, dessa två begrep har en enorm betydelse i vårt känsloliv.
    Lär dig att leva här och nu och uppskatta allt du är och har. Om något oönskat skulle mot förmodan hända i framtiden får du hantera det då och endast då. Det som du har på gång just nu i livet måste du försöka lära dig att hantera en sak i taget. En dag i taget. Allt blir lättare så. Tiden skapar, förändrar, lindrar och omvandlar allt, utom Gud.

    Att tro på att livet kan vara mer än vad det har varit är det första steget mot ett nytt liv. Viljan att förändras och en uppriktig tro att det är möjligt. Våra tankar skapar vår värld.
    Starta med att börja älska dig själv på riktigt och tycka att du är värd mycket. För det är du!
    Släpp det förflutna. Det är död och vi inget kan göra åt det. Nuet däremot står i våra händer. Vi har makt över det. Låt oss lära oss att fokusera på det. Släpp det förflutna och försök förlåta både dig själv för vad som varit och även alla människor som må ha sårat dig på olika sätt. Förlåtelsen gynnar alltid först den som förlåter.
    Tänk på vad som potentiellt fortfarande kan hända i ditt liv om du styr livet i rätt riktning. Du har en enorm makt och kan se till att det blir så.
    Jobba med dig själv. Älska dig själv för den unika och oersättliga varelsen du är. Du är och har alltid varit älskad av Gud och Han vill att du lär dig också att älska dig själv. Hur kan vi på riktigt älska ändra människor utan att först älska oss själva. Jesus var rätt tydlig i sitt budskap. ”Älska din näste som dig själv”.

    Sök all hjälp som du kan få, varje sig det är från olika samhällsinstanser, människor runt omkring dig, här på forum eller andra källor som finns tillgängliga. Glöm dock inte hur väsentligt det är att hjälpa dig själv.
    Ta emot hjälp men glöm inte att utvärdera effekten av den hjälpen som du får. Tappa aldrig tron att det är möjligt att bli bättre. Tankar har en oanade stor påverkan i våra liv.
    Arbeta ständigt med dig själv och så småningom kommer du att kunna omvandla mörkret inom dig till ljus, sorg till glädje och tomhet till fullfyllnad. Ett litet ljus är allt som krävs för att bryta den totala mörkret. Många gånger har den rätta vägen funnits så nära oss men vi, medvetet eller omedvetet, tittat bort eller helt enkelt inte sett den, utan sökte efter vägar och svar någon annanstans.
    Sann lycka och välmående är ett inre tillstånd som man bara kan uppnå om man arbetar konstant med sig själv. Lyckan är ingen fysisk plats. Inte heller beroende av social-, karriär-, familj- eller ekonomiskstatus. Lär känna dig själv. Försök förstå vad som händer i din inre väld och i ditt liv. Gör din inre utveckling och förändring till det bättre den nya mening av ditt liv och lyckan ska komma till dig. Det finns så otroligt mycket som du kan förändra i ditt inre och yttre liv, även om det inte alltid känns så. Vi har alla enorma potentialer inom oss själva som bara väntar på att bli upptäckta och utvecklade. Som en frö planterad i bra jord, men utan vatten, sol och omvårdnad för att växa och uppnå sin riktiga potential. När vi plötsligt ser till att uppfylla dessa behov, vecka efter vecka, år efter år, kommer det att växa och slutligen bli ett vackert och fint träd som då belönar vårt hårda arbete med skugga och frukter.

    Några andra tankar om livet:

    Livet består av två delar. Ena delen kan vi påverka, vi har makt över, och den andra delen kan vi inte påverka, saknar alltså makt över (även om vi ALLTID har makten att påverka hur dessa påverkar oss inombords). Vi kan påverka mycket genom våra beslut, handlingar, tankar, tro, värderingar, prioriteringar osv.. Däremot finns det mycket som vi inte kan påverka, såsom tiden, när, hur och om vissa händelser inträffar för att endast nämna några.

    Låt oss fokusera på den delen som vi kan påverka. Och det är så otroligt mycket som vi kan påverka. Var kan vi finnas inspiration, mening, syfte och krafter någonstans? Uppenbart finns det mycket i denna värld som många av oss har svårt att relatera till och finna glädje i. Men måste vi begränsa oss till de få vägar som presenteras för oss som de som tar oss till lyckan och framgång? Tänk om de flesta har fel? Tänk om de vägar som verkligen leder till ett harmoniskt, lyckligt och meningsfullt liv går i en helt annan riktning?

    När det gäller den andra delen av livet som vi inte kan påverka, varför inte försöka förstå den, leva i harmoni och samarbeta med den? Kan det vara så att vi missförstått dess påverkan och syfte i våran liv? Där vi ser lidandet, finns kärlek, där vi ser orättvisa finns rättvisa, där vi ser mörkret finns ljus, där vi ser slutet finns en ny början. Att uppnå detta är möjligt och om man bestämmer sig för det öppnas det en helt ny värld framför och inom en själv.

    Angående dina tankar om självmord och vad som finns efter döden:

    I över 3000 år har otaliga många människor i olika delar av världen studerat och reflekterar över livet. Som resultat har olika filosofier, religioner och vetenskap utvecklats.  Vissa av dessa har kommit väldigt långt och tagit fram olika teorier och uppfattningar som vi alla kan ta del av. Som olika verktyg i en verktygslåda finns dessa kunskaper där och bara väntar på att bli använda av oss. Leta så skall du finna de verktygen som passar dig så att du kan förstå både livet, dig själv och din roll i det bättre. Ett liv som känns meningsfullt att leva är fullt möjligt. Det finns därför så otroligt många vägar att ta i livet. I det vägskälet som du befinner dig i är självmord endast en av så många vägar du har framför dig. Den mest tragiska vägen och med de allvarligaste konserverna.

    Att dö kan kännas som en väg ut ur ett liv som saknar mening, ro och harmoni och som slutligen skulle kunna leda till ett avslut på lidandet, tomhet och allt mörker som man har i sitt inre- och/eller yttreliv. Det finns dock något väldigt viktigt som många inte tänker på förrän det är för sent. Och det är om beslutet att avsluta sitt liv verkligen leder till de resultaten som man förväntade sig och som drev en själv till denna handling.  Svaret på den här frågan är att ingen människa  finner de som de söker när de väljer att avsluta sitt liv. Anledning till det är att döden inte tar död på något annat än den fysiska kroppen. Dessutom är självmord ett allvarligt brott mot Guds lagar där vi genom att felaktigt använda vår fri vilja, får sedan skörda de bittra och plågsamma frukterna av denna tragiska handling. Anden, eller själen om man så vill kalla den, är evig. Den fanns innan detta liv började och kommer att fortsätta att finnas efter det som vi brukar kalla döden. I stället för att lösa ett problem förvärrar man väldigt mycket sin egen situation.

    Lidandet, mörkret och alla negativa saker som man försöker få ett avslut på genom att ta sitt liv, inte försvinner med kroppen, utan dessa har sitt ursprung egentligen i vår riktiga essens, alltså anden, och kommer därför att överleva döden och följa med anden efter döden, liksom alla positiva egenskaper och utveckling.  Att dö är med andra ord, inget annat än att byta till en annan dimension, eller plan, från den fysiska planen där vi behöver våra kroppar för att vara verksamma, till den andliga planen.

    Många andar som valt att ta sina liv har fått möjlighet att berätta hur det gick för dem efter den tragiska handlingen (genom olika medium som har fört detta sedan vidare både i lösa meddelanden samt i olika böcker). Gemensamt för alla är att:

    1- De ångrar starkt sitt beslut.

    2- De lidandet som de ville slippa och trodde att skulle försvinna har i stället mångdubblats och nått för dem otänkbara former redan direkt efter självmordet och i väldigt många år framåt.

    3-Reinkarnationer som följer efter består av ännu svårare prövningar trots all hjälp man får före och under den nya existensen.

    Därför ber jag dig att ta och fundera över dina val i livet samt konsekvenser av dina beslut även efter de som vi kallar döden.

    Långt in i vår själ vet vi, att livet är en gåva för anden som egentligen definierar livet i oss. Det är bl.a. till för att anden ska utvecklas och genom otaliga många existenser uppnå en högre nivå av moralisk och intellektuell utveckling. Ju mer utvecklad anden blir desto lyckligare och i bättre harmoni med sig själv och i sin roll i universum blir den.

    Efter den mörkaste natten kommer solen alltid upp.

    Allt gott <3

Visar 5 inlägg - 1 till 5 (av 5 totalt)
4

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.