Jag är så less på dejting så det står mig långt upp i halsen, endå har jag inte “dejtat” riktigt på flera år. Jag är på sidor, grupper och annat smått och gått. Men jag har bara en fråga, varför är det så fruktansvärt bråttom?. Jag blir bara mer o mer less på hela nätdejting, tro mig att gå ut i verkliga livet och leta är inte min grej heller va. Men nätdejta är fan de dummaste, och värsta jag någonsin försökt att orka med. Killar som visar stolt upp sina ormar, killar som vill knulla direkt efter man skrivit. Alltså jag vill bara spy på hela dejting livet, vart kan man ens hitta schysta människor i dagens läge.
Vet att min introverthet inte hjälper mig, gillar inte stora sällskap utanför nätet och föredrar inne livet över ute. Nu säger jag inte “aa alla killar är stolpskott fy fan”, har väldigt mycket killkompisar runt mig som är störtsköna. Även träffat andra killar/män som är helt okej, så tror defenetivt alla grejer går both ways. Lite trött på singelivet, men vad gör man när man själv är fast i att det gärna ska ta lite tid men alla har bråttom fram. Jag känner mig väl lite vilsen i allt detta, jag vet det kommer när det kommer. Fy fan vad trött jag är på att höra det, ja absolut för normala kommer det bara. Men för en introvert person sker inget bara sådär, min kompisgrupp är liten och skalan jag når ut på är inte långt. Vad gör man då?, äsch det löser sig säkert.
