Var går gränsen? (självmord)

[Olive Pepilu]

Jag funderar rätt ofta på det.

Hur svinigt måste en människa bete sig för att andra efteråt ska säga “ja, det var kanske rätt av hen att ta livet av sig”?

Även i mörka tider verkar det ju finnas någonting som motiverar människor till att fortsätta leva. Men när dör en människas livslust? Hur förjäklig måste ens livssituation, de yttre omständigheterna, vara för att man ska ha rätt att vilja dö?

Var går gränsen, liksom? Eller är självmord aldrig någonsin rätt?

[Olive Pepilu]

Detta är ett svar från mig själv till mig själv.

Jag har fattat två saker sen jag skrev detta inlägg.

1. Självmord i sig är alltid fruktansvärt, oavsett vem som begår det eller hur gammal personen i fråga är.

2. De yttre omständigheterna kan vara riktigt förjävliga, det går ändå att hitta någonting att leva för in i det sista.. och även om jag tvivlar ibland så vet jag att jo, livet är värt att bli levt.

(Jag är inte helt stabil, destruktiva tankar kommer tillbaka då och då, jag har mina gränser som tärs på ibland, men jag börjar må bättre på sistone🙂.)