Hem > Forum > Hopplöshet > Vågar inte ringa kvinnofrids linjen

Vågar inte ringa kvinnofrids linjen

Visar 7 inlägg - 1 till 7 (av 7 totalt)
6
  • Min pojkvän har köpt en jättestor klump amfetamin, och senaste dagarna har varit väldigt jobbiga, han gick loss med en kniv på badrumsdörren mitt i natten för  hans röster i huvudet retade honom och skar sig i handen så blod rann.

    blir jag arg på honom och säger som jag tycker… ja det är helt enkelt för riskabelt, men det blev jag idag och jag stack till min lägenhet (lyckligtvis har vi båda  olika boenden) men det spelar ingen roll han kommer ringa på min port när han känner för det och jag är så orolig att han ska vara arg för grannar och så, jag är så rädd om min lägenhet och jag vill verkligen inte att grannarna ska klaga eller bli rädda,

    så till saken. Jag har varit medveten om kvinnofridslinjen i några år inte för att jag tror dem kan göra situationen bättre då jag vägrar flytta och så, men jag HATAR att prata i telefon, telefon fobi hejsan, och jag VET att pratar jag om de här sakerna så börjar jag lipa direkt och jag HATAr att göra det. 1 då får jag inte fram vad jag ska säga2 det blir fruktansvärt pinsamt alltså jag vet inte vad jag ska ta mig till!!

    Avatar

    <3 Blir väldigt orolig, fina du. Ring snälla!

    Det brister för mig också i sådana lägen. Men grejen är väl att om det är några som är extremt vana vid att personen i luren gråter så måste det ju vara just kvinnofridslinjen om några? Alla som ringer dit är givetvis heeelt under isen – och deras uppgift är att leda samtalet och göra så man klarar av att prata, igen. Så fungerar de även på 112. Jag ringde dit en gång och kunde inte förmedla många ord. Det var fantastiskt vilket bemötande jag fick ändå. Kanske pga. just det – att man är så pass sårbar och i nöd.

    Trådstartaren

    <3 Blir väldigt orolig, fina du. Ring snälla! Det brister för mig också i sådana lägen. Men grejen är väl att om det är några som är extremt vana vid att personen i luren gråter så måste det ju vara just kvinnofridslinjen om några? Alla som ringer dit är givetvis heeelt under isen – och deras uppgift är att leda samtalet och göra så man klarar av att prata, igen. Så fungerar de även på 112. Jag ringde dit en gång och kunde inte förmedla många ord. Det var fantastiskt vilket bemötande jag fick ändå. Kanske pga. just det – att man är så pass sårbar och i nöd.

    ja du har nog rätt…❤️

    Det är bara att jag har sån jäkla vad ska man säga .. prestations ångest, när jag ringer måste jag ha en ”fin röst” jag spänner mig så det BARA DÄRFÖR låter konstigt när jag pratar… ja jag hör ju hur det låter…

    usch bara jag tänker på samtalet ger det mig rysningar.. att jag kommer säga” – Hej  jag..* och så kommer jag börja böla* jag vet inte varför det är så jobbigt för mig att visa mig sårbar men det är det.

    men  jag har erfarenhet av psykakuten och polisen … dem kan inte göra nånting angående min situation med min pojkvän. Psykakuten hänvisade till polisen.. men polisen är måttligt intresserade av min erfarenhet av dem att döma. Jag har anmält honom det lades ner, jag har ansökt om kontaktförbud det fick jag avslag på.. så ja det enda jag kan vända mig till är kvinnofridslinjen faktiskt. Ja .. ska tänka..man kan ju vara anonym..

    kramar

     

    Avatar

    <3 Kanske du kan testa att ringa som om du ringde för en anhörig? Om det behövs lite känslomässig distans menar jag? Om man föreställer sig att du exempelvis ringde åt ett syskon eller förälder. Tänker att det ofta kan avdramatisera det hela och få en att bli väldigt informativ och saklig.

    Alternativt: Skriv ner på ett papper vad du exakt ska säga och läs bara upp det. Det spelar noll roll hur du låter. Det är att du säger orden som är det väsentliga här.

    Trådstartaren

    <3 Kanske du kan testa att ringa som om du ringde för en anhörig? Om det behövs lite känslomässig distans menar jag? Om man föreställer sig att du exempelvis ringde åt ett syskon eller förälder. Tänker att det ofta kan avdramatisera det hela och få en att bli väldigt informativ och saklig. Alternativt: Skriv ner på ett papper vad du exakt ska säga och läs bara upp det. Det spelar noll roll hur du låter. Det är att du säger orden som är det väsentliga här.

    att skriva ner det var ett bra tips! Varför tänkte jag inte på det….

    Blir till att skriva en ”novell” här nu då😐

    kanske kan jag nån gång samla mig och läsa upp det❤️

    Avatar

    <3 Det kommer gå bra. Lyft fram att du är orolig och rädd och att situationen eskalerat på sistone. Du kanske också kan klippa ut delar av det du skrivit tidigare här på Mind?

     

    Hur har det gått för dig? ❤️

Visar 7 inlägg - 1 till 7 (av 7 totalt)
6

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.

Vi har gjort en säkerhetsuppdatering på Mind forum som innebär att logga in-förfarandet har ändrats. Du kommer i samband med att du loggar in få ditt lösenord skickat via e-mail.

Vissa användare kan för närvarande uppleva att inloggningen tar lång tid. Vi jobbar på problemet och hoppas att kunna åtgärda detta inom kort.