Hej! Modigt av dig att våga skriva och berätta, låter som att du har haft det oerhört tufft både tidigare men även nu.
Jag förstår dig i att det känns som att det inte finns någon annan utväg, och att det nästan är bra för personer i din omgivning om du skulle försvinna. Men så är det inte, rent logiskt vet vi nog båda två det, men känslomässigt så vet jag hur svårt det är att hantera den ångesten när självmordstankarna ligger på..
Beroenden är otroligt hemska och jobbiga att behöva hantera och leva med. Men det finns hjälp och stöd att få. Första steget är nog iallafall att ta hjälp av dina närstående. Iallafall börja med att kanske berätta för en person. Åtminstone berätta om hur du mår och om dina tankar på livet/döden, att du har tillgång till tabletterna och dina eventuella planer.
Du är inte en hemsk människa på grund av att du fått ett återfall. Återfall är tyvärr alltid en risk vad gäller all beroendeproblematik. Det är inget fel på dig. Du är fortfarande du, fortfarande en partner, en förälder, en släkting, en vän. Du är inte ensam!
