Denna höst har jag kastas mellan hopp och förtvivlan. Sömnproblemen har legat som en blöt matta över mina ansträngningar. Men jag har kämpat på. Nu känns det dock väldigt tungt vaknade 2.30 och kan inte somna om Jag göra allt rätt enligt hur man ska kunna sova. Blir knäpp av att analysera vad jag gjort fel så att det inte går.
Grublar över hur man slutar fly från ångesten? Om man slutar fly ska den tydligen försvinna det låter så lätt.
Men om livet är ett helvete av problem som inte går att lösa hur gör man då?
Önskar att det fanns någon att prata med så här dax. Att inte bryta ihop när man tappar räkningen på vilken natt i ordningen som man inte sover. Det är stressade att vet att man måste kämpa en dag till.
