Hem > Forum > Hopplöshet > Så rädd att inte få ett barn till
Så rädd att inte få ett barn till
-
Behöver bara ventilera. Så oroad att inte få ett barn till. Är 40, har ett barn och drömmer så enormt om ett syskon. Men pga stressen i barnskapandet får vi sällan till det, det har låst sig så vi helt enkelt inte får till sex, och tiden går och stressen bara ökar. Jag känner som att min tid rinner ut och att mitt barn blir endabarn. Vänner runt mig blir gravida lätt igen och jag står här med min dröm och ingen lösning alls.
Behöver mest ventilera och få lite stöd då jag inte har nån alls att prata med om det här och min partner inte vill prata för att det ger mer stress.
Jag känner helt igen mig i det du skriver. Jag har också ett barn men vill ha ett till. Men på grund av allt möjligt har det inte blivit så än. Det gör ont.
Det måste vara väldigt tufft, att känna den inre stressen som ens ålder tvingar på en. Man blir jagad av tiden känns det som. Det är en hemsk känska.
Jag förstår verkligen att du vill ha ett barn till. Samtidigt så tänker jag att det kan vara viktigt att ta en blick på sitt liv från ett bredare perspektiv. Du har, vad jag förstår det som, ett underbart litet barn.
Det finns många i 40-års åldern som kanske inte har något barn alls. Jag nämner inte det för att på något sätt förringa din smärta och längtan. Utan enbart för att se till vad som kan göra dig och din familj lyckligare. Vad skulle hända om du mot förmodan inte får ett barn till..? Hur skulle det påverka er som familj? Ibland blir vi väldigt fokuserade på en sak för att vi SÅ gärna vill ha det, så att vi kan få tunnelseende och resten av livet blir lidande. Hur påverkar dina stressade och tuffa känslor du har nu din man och ditt barn? Kan ni vara lyckliga som en familj på 3 stycken? Ni har ju fortfarande varandra och alla tre är förhoppningsvis friska. Om det känns alldeles för omöjligt smärtsamt att inte “få” ett barn till, finns möjlighet att adoptera eller bli “fosterhemsförälder”? Jag kan förstå att det inte är ett förstahandsval för alla, många vill ha “sina” egna barn, och det är inget fel med det såklart. Samtidigt så kanske det vore ett fint alternativ att få hjälpa ett utsatt barn som saknar kärleksfulla föräldrar och trygghet här i livet, och att det hade kunnat kännas meningsfullt och fint. Jag säger bara att det kan vara hälsosamt att föröka vidga sitt perspektiv och se vad det kan finnas för andra möjligheter. Sen får man såklart ta det beslut som känns bäst för en själv. Men försök att inte lägga på mer stress och press på dig själv än vad du klarar av, din hälsa är viktig och du och din partners relations hälsa är viktig. Försök att avdramatisera dina känslor så gott du kan, så att de inte får lika stort psykologiskt grepp på dig, så visar forskning att chanserna att bli gravid är bättre. Du kanske blir gravid, och är glad med det, eller så blir du inte gravid, och kanske tillslut landar i de känslorna också. Du har en liten härlig knodd redan, och det är ju härligt att du redan nu har en fin liten familj där alla förhoppningsvis är friska och där ni har varandra =) hoppas du mår bättre snart i dina känslor och hittar en balans du kan må bra i så inte stressen och pressen äter upp din livsglädje. Kramar
Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.