Jag skapade mycket världar tidigare men har tappat förmågan. Jag stod ut så länge trots trauman och ensamhet, för att jag klarade av att skapa dessa världar. Det blir mycket gråare och deppigare nu när jag inte kan det. Vet inte varför jag har tappat det! Roligt att du oxå kan det. Aldrig hört någon som kan skapa världar förut. Alltid känt mig ensam om det, som så mycket annat…Drömmarna kan jag inte påverka på samma sätt. Drömmen i morse handlade om nya människor som jag blev vän med. Det var ingen som liknar någon jag känner och det var jag väldigt glad för 🙂 Själva handlingen glömmer jag sekunden jag vaknat. Men det finns tekniker som man kan ta till för att minnas mer, att stänga av tankarna när man precis vaknat och att alltid ha papper och penna framme så man kan skriva ner det omedelbart. Men ofta är jag för trött att skriva upp allt när jag vaknar…Eller så är det ljud här hemma som stör koncentrationen och då försvinner minnet. Förut var jag mer motiverad att göra det och det kunde vara spännande, för då kunde jag minnas varenda sak i flera rum i ett hus. Hela inredningen, saker jag inte vet vad det är, texter, ibland namn och telefonnummer, (ingen jag känner ) möbler…Det händer att jag får upp ögonen för saker jag inte sett tidigare, via en dröm. Jag har aldrig sett husen i vaket tillstånd så jag vet inte hur mitt undermedvetna lagrar den informationen. Det händer att platser återkommer och har gjort det i många år, så i själva drömmen inser jag vart jag är på väg ungefär som att jag bor där på riktigt och varit där flera gånger. Det är intressant. Det är som att jag lever i en parallell värld. Tyvärr är det inte ofta det händer.Detta är en sån sak jag inte kan prata om med andra, för ingen pratar om sånt och det är tråkigt! Jag är så annorlunda.
