Jag har skapat några trådar om hur otroligt dåligt jag mår, här kommer ännu en..
Jag har Asperger och ADD och är 41 år, ser fortfarande bra ut och får uppmärksamhet från yngre män, men har mått skit största delen av mitt liv. Haft kontakt med psykiatrin och ätit mediciner sedan tonåren, fått många olika hjälpinsatser men INGENTING verkar kunna få mig att må bättre!
Jag anses negativ av vissa, och som “en som bara klagar över mitt liv men inte gör något åt det”. Men jag vet inte vad fan jag ska göra?!
Är missbrukare och har varit det hela mitt vuxna liv. Även i perioder då jag varit nykter har jag mått skit och velat börja igen för att ha något att döva mina känslor med. Orkar inte med mitt liv!
Visst, det har hänt mycket skit i mitt liv, men det finns ju dom som haft det värre och ändå mår bättre!
Jag köper inte att jag bara mår såhär pga Asperger!! Varför mår då inte ALLA med Asperger såhär?!
Förstår att jag måste acceptera mig själv och mitt liv som det är.. Men det känns som det är nåt annat också.. Nån djupare sorg som jag inte vet vad den beror på!
