Hem > Forum > Hopplöshet > På psykakuten för sista gången

På psykakuten för sista gången

Visar 4 inlägg - 1 till 4 (av 4 totalt)
3
  • Trådstartaren

    Jag mår så dåligt. Så mycket ångest och självmordstankar. Jag vill inte dö och har inga planer på när jag ska ta livet av mig men jag är så rädd att en dag bara inte ska orka mer och att jag på impuls ska ta livet av mig. Ikväll var en sån kväll när tankarna blev starka och impulsen kändes alldeles för nära. Så jag åkte till psykakuten. Men efter att ha väntat 5 timmar ville de skicka hem mig. Jag fick panik och kände att om jag ska köra hem, 45 minuter på motorväg, så kommer jag köra ihjäl mig. Efter total panik och gråt fick jag stanna. Men jag känner mig så i vägen och fel. Och jag kände mig så avvisad att jag aldrig kommer söka hit igen. Men då finns inga vägar kvar. Bara att försöka orka själv eller dö. Det skrämmer mig så mycket.

    Jag förstår precis hur du känner när döden som utväg kommer för nära att man inte kan kontrollera sig..

    Det var väldigt starkt och modigt gjort av dig att åka till akuten, vet inte om jag hade vågat det.. Men jag har också haft det tufft med bemötandet hos vården, känns som man måste tvinga dom att bry sig för att få hjälp. Men alla är ju olika individer, tänk på det när du är nära igen. Nästa gång om du skulle hamna på akuten så kanske du bemöts av godhjärtade personer som gör allt för att hjälpa dig!

    Trådstartaren

    Jag förstår precis hur du känner när döden som utväg kommer för nära att man inte kan kontrollera sig.. Det var väldigt starkt och modigt gjort av dig att åka till akuten, vet inte om jag hade vågat det.. Men jag har också haft det tufft med bemötandet hos vården, känns som man måste tvinga dom att bry sig för att få hjälp. Men alla är ju olika individer, tänk på det när du är nära igen. Nästa gång om du skulle hamna på akuten så kanske du bemöts av godhjärtade personer som gör allt för att hjälpa dig!

     

    Tack för att du skriver att det var starkt av mig. Jag känner det mest som att det var fel.

    Såklart är alla individer och kanske är bemötandet och förståelsen bättre nästa gång. Om jag vågar åka hit igen. Just nu tvivlar jag verkligen på det.

    Det är verkligen inte fel. Alla som mår så dåligt borde göra som du! Men ofta är det som att man måste hänga i en lös tråd till livet innan någon ens ser att man inte är okej.

Visar 4 inlägg - 1 till 4 (av 4 totalt)
3

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.