Hem > Forum > Hopplöshet > Orkar inte mer

Orkar inte mer

Visar 4 inlägg - 1 till 4 (av 4 totalt)
3
  • Har kämpat mot denna jävla depression i flera år nu. Varför vågar jag inte bara ta steget och avslutar allt? Jo jag har en spärr. Två barn snart 10 och 6 år gamla. Jag hatar mig själv för att deras barndom drabbas av mitt mående. Jag hatar mig själv för att de inte får det lov de förtjänar. Jag hatar mig själv att jag är så feg och inte vågar avsluta de skulle få det mycket bättre utan mig.

    Har kämpat mot denna jävla depression i flera år nu. Varför vågar jag inte bara ta steget och avslutar allt? Jo jag har en spärr. Två barn snart 10 och 6 år gamla. Jag hatar mig själv för att deras barndom drabbas av mitt mående. Jag hatar mig själv för att de inte får det lov de förtjänar. Jag hatar mig själv att jag är så feg och inte vågar avsluta de skulle få det mycket bättre utan mig.

    Det är inte sant, jag förstår att du mår dåligt men tro inte att du ska göra det enklare för dig att avsluta allt genom att säga att DE skulle få det bättre. De skulle må dåligt resten av livet och antagligen behöva psykiatrisk vård från väldigt ung ålder för att bearbeta det hela. Samt risken att de själva tar på sig skuld för att du är borta.
    Det sagt, om du anser att du är i så pass dåligt skick att du inte klarar att ta hand om dem så kan det vara bättre att försöka få hjälp. Har du pratat om det här med någon som är professionell? Och då menar jag hjälp för barnen. Om du får hjälp med dem så kanske du kan lägga mer tid på att jobba med dig själv och mindre skuld över att du inte tycker att dina barn inte har en bra barndom.

    Har kämpat mot denna jävla depression i flera år nu. Varför vågar jag inte bara ta steget och avslutar allt? Jo jag har en spärr. Två barn snart 10 och 6 år gamla. Jag hatar mig själv för att deras barndom drabbas av mitt mående. Jag hatar mig själv för att de inte får det lov de förtjänar. Jag hatar mig själv att jag är så feg och inte vågar avsluta de skulle få det mycket bättre utan mig.

    Hejsan,

     

    Inte för att förminska din situation. Men jag var på mina två närmaste vänners begravning för två år sedan. Min fru sedan 10år tog livet av sig i februari förra året.

    Jag har alltid jobbat och tränat mycket. Nästan på elit-nivå. Just nu så är jag fet och måste ringa 112 och snacka med jourhavande präst för att veta om jag är galen för att jag mår dåligt ibland.

    Min fråga är: Jag har alla skäl till att blåsa skallen av mig. Men innan jag gör det det, så ska jag göra allt jag kan för att må bra. Jag har också barn. Jag kan inte ge mig tillåtelse att gå bort innan jag har gjort allt för att må bättre.

     

    Jag krökar för mycket. Men kurvan över tid visar att jag är på väg tillbaka.

     

    Den här världen är svår för alla. Kom tillbaka. Kämpa.  Låter som en jävla P3 slogan. Men det är sant.

     

     

     

     

     

Visar 4 inlägg - 1 till 4 (av 4 totalt)
3

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.